Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fiskredskap - Garnsorter och redskapens vård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FISKREDSKAP
Uttertrål, numera med linor mellan borden och armarna. Jfr bild vid Fiske.
fiskstim och tillslutes nertill genom att undertelnen
hopsnörpes med en snörplina, som löper genom
ringar fästade vid undertelnen. Spiralnoten
saknar snörpanordningar, lägges ut i spiral,
varefter den inre delen tages upp med över- och
undertelnen samtidigt, så att fisken samlas i den
sålunda bildade påsen. Kastnäten äro
cirkelformiga nät, som kastas över fisken och sedan snabbt
hopdragas med snören fästade vid nätets kant.
4) H å v, vars öppning hålles utspänd genom en
båge. Håvar användas mest som hjälpredskap vid
fiske men även som självständigt f., ss. vid fiske
efter uppvandrande fisk, som för tillfället står
stilla mot strömmen, framför allt sik, lax och nors,
samt vid räk- och kräftfiske. Håvar med skaft
föras mer el. mindre horisontellt genom vattnet,
medan håvar utan skaft sänkas ned mot bottnen och
sedan halas upp (sänkhåvar).
II. Insnärjningsredskap, av garn
bundna nät, i vilkas maskor fisken insnärjes,
egentliga nät el. garn. Maskornas storlek passas efter
den fisk, man närmast vill fånga, och näten få
namn efter fiskslaget, ss. sillgarn, makrillgarn,
rödspättegarn, abborrnät, siknät och braxennät.
Näten äro försedda med telnar, övertelnen med
flöten, undertelnen med sänken. Somliga nät ha
på ena el. bägge sidorna ett grovmaskigare nät,
så att nätet blir dubbelt el. tredubbelt (skott- el.
grimnät); det finmaskiga nätet är djupare än de
grovmaskiga, hänger därför slakt mellan dessa
och kommer, då fisken stöter mot det, att bilda en
påse, i vilken fisken snärjer in sig. Näten sättas
enstaka el. bindas flera stycken samman till en
länk. De sättas på bottnen el. på visst djup i
vattnet och förses vanl. i bägge ändar med ett
extra sänke i form av en större sten, ett ankare
e.d. (sättgarn) el. förankras blott i ena ändan, så
att den andra får svaja (svajande garn), el. få driva
fritt i vattnet, oftast dock fästade vid fiskebåten
(drivgarn), el. hållas utspända på liknande sätt
som en not mellan tvenne båtar, som fara ner för
ett vattendrag (draggarn för uppvandrande lax).
Se vidare Drivgarnsfiske och Skötar.
III. Krokredskap. Fisken fastnar på
kroken (se Fiskkrokar) och blir därigenom fångad.
Somliga krokredskap passas av den fiskande och
tagas upp efter napp, skötas från land el. båt, ss.
metspö, drag, dörj och över huvud
sportfiskeredskap. Andra krokredskap få stå ute i vattnet en tid
och lämnas utan tillsyn, tills vittjningen sker,
stånd
krok med en krok och långrev (backa) med flera
krokar, fästade vid en lina. Krokarna förses med
agn (bete), som lockar fisken att nappa, el. fästas
vid dem konstgjorda fiskar, flugor* el. andra dyl.
föremål, som göra samma tjänst. Se vidare
Slant-ning och Sportfiske.
IV. Saxredskap. När fisken hugger på
saxens bete, utlöses en gilleranordning, varigenom
fisken hugges utifrån av krokar el. spetsar.
V. Hugg- el. stickredskap. Pilk är en
huggkrok, fästad vid ett snöre, som dragés upp och
ner i vattnet, varunder den kan hugga fast i en
fisk. Ljuster utgöres av ett med piggar el.
sågtänder försett järn, som är fästat vid en stång och
kastas (stötes) mot en fisk man ser el. antager
finnas på ett visst ställe, el. efter i bottnen
nergrävd ål. Ljustring sker dels på dagen, dels på
natten vid bloss. Äiharkan utgöres av ett vid
en stång fästat kamliknande järn, som föres vid
bottnen från sida till sida.
VI. Fiskpump. I USA gjordes på sin tid
försök att fånga menhaden genom pumpning.
Fiskefartyget var i fören försett med en stor tratt
av wirenät, som fortsatte i ett rör av 2 fots
diameter, som stod i förbindelse med en pump.
Genom pumpningen uppstod vakuum i röret, och
vattnet sögs upp. Fisken följde med, och vattnet
fick rinna tillbaka i sjön över ett såll, som
kvar-höll fisken. Någon användning synes pumpen
knappast ha fått, men idén har nyligen tagits upp igen.
VII. På senare tid har man försökt fiske med
elektricitet (elektrofiske, elfiske), t.ex.
med en lång stång, utmed vilken en elektrisk ledning
förts ner till en kopparplatta, fästad vid stångens
ända, el. genom att en båt utrustats med elektroder
i för och akter. Fisk påverkas olika av elektricitet,
en del dör genast, medan andra blott förlamas för
att senare åter kvickna till. Genom användande av
elektricitet öppnar sig möjlighet att rationellt
utnyttja fisket i vatten, där andra redskap ej lämpa
sig, så t.ex. i uppdämda områden vid kraftstationer,
i stora fiskdammar för utrotande av inkommen
rovfisk. Svenska lax- och laxöringföreningen har
ut-experimenterat en apparat för elfiske, som med
stor framgång använts vid föreningens
fiskodlings-verksamhet.
Garnsorter och redskapens vård. De garnsorter,
som användas till f., äro framför allt bomull, men
även hampa, lin, manilla och silke samt på senare
— 827 —
— 828 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
