Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flinders, Matthew - Flinders Island - Flinders Petrie, William Matthew - Flinders Range - Flinders River - Flinders’ stång - Flink, Gustaf - Flink, Govaert - Flint, Flintshire - Flint (stad) - Flint, Francis Stewart - Flinta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLINTA
cer och forskningsresande (1774—1814), deltog
1798—99 i George Bass’ kringsegling av
Tasma-nien, förde sedan befälet över korvetten
”Investi-gator” (334 t), som 1801—03 seglade runt den
australiska kontinenten. Genom sina
kartläggnings-arbeten längs sydkusten 1802 lyckades F.
vederlägga den då allmänna åsikten, att ett sund möjligen
delade upp Australien i öar. På den karta, som
F. efter fullbordad kringsegling 1803 tecknade av
kontinenten, framstod Australien som en väldig ö,
som F. kallade Australia (”sydlandet”). Detta
namn vann emellertid ej burskap förrän efter F:s
död. Hans reseskildring ”A voyage to Terra
Au-stralis”, utkom i 2 bd 1814. — F. var den förste,
som upptäckte anledningen till kompassens
devia-tion, och efter att ha utforskat lagarna för dess
variationer fick han idén till att genom lämpligt
anbringande av motkrafter (jfr Deviation och
Flinders’ stång) kompensera fartygsmagnetismens
inflytande. J.C.;H.Å.
Flinders Island [flin’døz äFland], en av
Furneaux-öarna*.
Flinders Petrie [flin’doz pi’tri], William
M a 11 h e w, egyptolog, se Petrie.
Flinders Range [flin’daz réi’nj], bergskedja i
Australien (se d.o., sp. 836).
Flinders River [flin’daz rivv’9], flod i
Queensland, n.ö. Australien, upprinner på Great Dividing
Range och mynnar i innersta delen av
Carpentaria-viken; längd c:a 800 km.
Flinders’ stång (eng. Flinders bar; jfr Flinders,
M.), sjöv., en på nakterhuset anbringad mjuk
järnstång för kompensering av kompassens deviation*.
Flink, Gustaf, mineralog (1849—1931), avlade
1869 folkskollärarexamen och var 1871—1904
lärare vid Stockholms folkskolor. 1883 började han
studera mineralogi vid Stockholms högsk. under
W. Brögger. 1900 blev han fil. hedersdr i
Uppsala, och 1906—16 var han assistent vid
Riksmuseets mineralogiska avd. F. var en skarpsynt och
energisk samlare, som hemförde betydande
mineralsamlingar från sina resor till Island, s.
Grönland och Ural. Inom Sverige företog han
omfattande samlingsresor, huvudsaki. till förmån för
Riksmuseet och Stockholms högsk. samt för egen
räkning; särsk. märkas hans insamlingar från
Långbans gruvfält, vilka gjort detta bekant som
den kanske artrikaste mineralförekomsten i
världen. F. var även flitigt verksam som
skriftställare inom den systematiska mineralogien. G.R.
Flink, G o v a e r t, holländsk målare (1615—60),
utbildades huvudsaki. i Amsterdam under
Rem-brandt. Till denne sluter han sig i komposition,
delvis också i färg och ljusdunkel, men har i allm.
enklare, klarare färggivning och visar sig stundom
även i arrangemangen påverkad av Rubens.
Betydande gruppbilder av F. finnas i Rijksmuseum,
Amsterdam, som också har flera enkelporträtt av F.
Flint, Flintshire [-Ja], grevskap i n.ö.
Wales, vid Irländska sjön och Dee; 663 km2, till
ytvidden Wales’ minsta; 121,020 inv. (1938; 39,469
1801). Clwydian Hills nå 555 m ö.h.; kusten är
låg och särsk. i ö. bördig. Kolgruvor, bly-,
zink-, koppar- och järnmalmsförekomster.
Största stad och gruvcentrum är Flint (13,140 inv.)
vid Dee, huvudstad är Mold (5,716 inv.).
— 965 —
Flinta (något under bildens mittlinje) i kalksten.
Hana-skog, Skåne.
Foto M. Persson.
Flint, stad i Michigan, USA, vid Flint River
80 km n.v. om Detroit; 151,543 inv. (1940;
endast 13,103 1900). F. är en av de största
bilindustristäderna (General Motors Corp.) i världen;
början gjordes 1904 med Buick Motor Co.
Flint, Francis Stewart, engelsk skald (f.
1885), en av de förnämsta ”imagisterna”, har
övers, bl.a. E. Verhaeren och utom bidrag till
imagistantologierna utg. diktsaml. ”In the net of
the stars” (1909), ”Cadences” (1915) och
”Other-world cadences” (1920). F., som är
departements-tjänsteman, har efter sin ungdomslyrik endast
verkat som översättare.
Flinta, en tät kiselsyrebergart, bestående av
kristallinisk och amorf kiselsyra (mineralen
kalce-don och opal), vilken vanl. förekommer som
inlagring i kalkstenar av olika åldrar; i n.v. Europa
förekommer f. huvudsaki. i skrivkritan och i
kalkstenar tillhörande övre delen av kritsystemet. F.
förekommer som konkretioner av mer el. mindre
oregelbunden form. F. är till färgen svart, grå el.
spräcklig, vid vittring gul, brun el. röd. Den är
mycket tät, med mussligt, skarpkantigt brott. F.
låter lätt klyva sig till skarpkantiga stycken. — I
Skåne finnes f. i olika varieteter; i skrivkritan är
den enfärgad, vanl. helt svart, glänsande;
kristianstadstraktens kalksten har en ojämnt färgad f.,
spräcklig med ljusa fläckar på mörkare botten;
kalkstenen i danien innehåller en ljusare f., som
är matt i brottet. — F. användas i den kemiska
industrien som råmaterial för kiselsyra;
strandstenar av f. användas i rörkvarnar för att
pulvrisera olika ämnen.
Lätt att bearbeta till spets- och eggverktyg var
-— 966 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
