- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 9. Exlibris - Fonolit /
967-968

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flinta - Flintberg, Jakob Albrekt - Flintglas - Flintkultur - Flintlåsgevär - Flintporslin, wedgwoodporslin, finfajans - Flint River - Flintrännan - Flip - Flips - Flirt, flört - Flis - Flisby - Fliseryd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FLINTBERG

f. under hela stenåldern och även under
bronsåldern det mest eftersökta materialet till vapen och
redskap. Under paleolitisk tid synes man till
råvara ha nöjt sig med de i jordytan liggande
bollarna. Från mesolitisk och neolitisk stenålder
äro däremot kända ett flertal västeuropeiska
gruvor, en del av dem med underjordiska gallerier
(se Spiennes). Anläggningar med uteslutande
dagbrott, liknande dem vid Kvarnby och S. Sallerup
nära Malmö, voro dock det vanligaste. Från
områdena för f:s förekomst och sannolikt i stor
utsträckning från gruvorna bedrevs en omfattande
export av färdiga föremål, halvfabrikat och helt
obearbetad el. grovt tillhyfsad råvara. Vad
beträffar bearbetningen, nådde denna sin högsta
fulländning i Egypten och Skandinavien. I förstn.
land var f. i bruk också under bronsåldern. Även
i Europa, särsk. dess periferiska delar, har detta
varit fallet. K.A.G.;G.Em.

Flintberg, Jakob Albrekt, kameral
författare (1751—1804), tjänsteman i
Kommerskollegium, v. advokatfiskal där 1790, kommerseråd över
stat 1803. F. är känd för sina goda arbeten i
svensk närings- och sjörätt, främst det ännu
anlitade samlingsverket ”Lagfarenhetsbibl.” (6 bd,
1796—1807).

Flintglas, se Glas.

Flintkultur, arkeol., etnogr., beteckning för
kulturer, där flintan utgör den viktigaste råvaran för
redskap och vapen.

Flintlåsgevär, gevär med flintlås (ang.
gevärs-låsets konstruktion och utveckling se
Handeldvapen). F., som uppfanns i Frankrike på
1630-talet, brukades länge som jaktgevär, innan det
började användas som militärvapen. Det mottogs
först med stort misstroende och försågs därför
med både lunt- och flintlås. I Sverige förekommo
f. redan på 1650-talet men infördes först på
1680-talet i svenska armén, där det bibehölls, tills det
på 1830-talet började utträngas av slaglåsgeväret.
F. brukades dock under hela 1800-talet och
användes ännu av exotiska folkstammar. G.W.F.

Flintporslin, wedgwoodporslin,
finfajans, framställdes f.g. av engelsmannen Josiah
Wedgwood 1762 av de vita lerorna från
De-vonshire och Dorsetshire med tillsats av
finpul-veriserad flinta. Föremålen brännas två gånger
och täckas efter den första bränningen med
genomskinlig blyglasyr, innehållande flintmjöl. Jfr
Fajans.

Flint River [rivv’a], flod i Georgia, USA,
upprinner i trakten av Atlanta, flyter söderut för att
i Georgias s.v. hörn förena sig med Chattahoochie
River och bilda Apalachicola River; längd 560 km;
flodområde 20,640 km2.

Flintrännan, den jämförelsevis smala, av grund
omgivna farled, som från Lommabukten framgår
i s.v. riktning mellan skånska landet och den
danska ön Saltholm. Minsta vattendjupet i farleden är
7,2 m vid medelvattenstånd. De s.ö. om och helt
nära rännan belägna, farliga grunden K a 1
k-g r u n d e t och Oskarsgrundet äro
utmärkta med var sitt fyrskepp, med samma namn som
resp, grund. Även vid rännans n.ö. ända, omedelbart
utanför inloppet till Malmö hamn, ligger ett fyrskepp,
”M a 1 m ö red d”, försett med lotsuppassning. I
övrigt är rännan utmärkt med lysbojar och många
pric

kar. Av de n.v. om rännan belägna grunden må
nämnas Sjölien, Nordre Flint och Söndre Flint. Mellan
F. och skånska landet framgå ytterligare två
farleder med mindre vattendjup, Trindelrännan
och Lernacksrännan. Planer på
fördjupning av F. föreligga men ha ännu ej tagit fast
form. Stenrensning har dock pågått under många
år. Se karta vid Öresund. E.Hg.

Flip\ se Drink.

Flips, pseud. för förf. Gösta Rybrant.

Flirt [flört], flört (av eng. flirt, kurtisera, av
äldre subst. flirt, lätt slag, knuff, varav: skämt,
nojs), kurtis, ytlig el. låtsad förälskelse; person,
som har böjelse för el. är föremål för sådan. —
Verb: flirta, flört a.

Flis. 1) F. el. f 1 i s a, ett flatt stycke av
bergart med skikt- el. klyvytor. I stenindustrien säger
man om sten, som har sina största dimensioner
efter skikt- el. klyvytor, att den är ”slagen på
flis”; motsatsen är ”slagen på borst”.

2) Allmogenamn på skiffriga el. tunnskiktade
bergarter, i sht i Skåne, t.ex. siluriska skiffrar,
t.o.m. ortocerkalken; i de skånska stenkolsfälten
användes benämningen f. för en kolhaltig skiffer
(”kol nr 3”).

3) Se Trätugg.

Flisby, socken i S. Vedbo hd i Småland,
Jönköpings län, och församling i Flisby och N.
Sol-berga pastorat i Ydre och S. Vedbo kontrakt
av Linköpings stift, n. och n.ö. om Nässjö; 113,00
km2, därav 106,71 land; 1,411 inv. (1948). F. är
en starkt kuperad och sjörik trakt (Flisbysjön
211 m ö.h.), som i ö. når 325 m ö.h. Åkern
utgör 17% av landarealen, skogsmarken 60%. I
stationssamhället Flisby (374 inv. 1946) vid ö.
stambanan ligga en trätoffelfabrik och Betesda
vårdanstalt för obildbara sinnesslöa. Egendomar:
Knutstorp (med vinfabrik), Torrsjö, Orreda och
Johannisberg. Av fornlämningar finnas bl.a.
domarringar och tre runstenar. Den nuv. kyrkan
av gråsten byggdes på 1850-talet och
restaurerades 1927. Från den gamla kyrkan, vars ruin
konserverats, finnas bevarade medeltida
triumfkrucifix, dopfunt, altarskåp från 1400-talet och
predikstol från 1668. — Namnet torde innehålla den
forna beteckningen på nuv. Flisbysjön, "Flidhir
el. ’Flydhir, samt by, gård (se E. Hellquist, ”De
svenska ortnamnen på -by”, 1918, sid. 45).
Namnet skrevs 1315 Flydhisby (avskrift). P.;Er.

Fliseryd, socken i Handbörds hd i Småland,
Kalmar län, och pastorat i Handbörds kontrakt
av Växjö stift, kring Emåns nedersta lopp; 258,33
km2, därav 250,69 land; 2,369 inv. (1948). F. är
i stort sett en jämn skogstrakt, norrut
småber-gig och rik på mindre sjöar. Åkern utgör n°/o
av landarealen, skogsmarken 72 °/o. Vid Emån
och statsbanelinjen Oskarshamn—Ruda ligga
stations- och industrisamhällena Fliseryd (759
inv. 1946) och Finsjö med Kvarntorp (296
inv.). I det förra finnes någon träindustri samt
fabrik, tillhörande Svenska ackumulator-ab.
Jung-ner (c:a 150 arb.), i det senare kraftverk samt
pappfabrik (anlagd 1860), tillhörande ab. Finsjö
pappersbruk, bildat 1916 (aktiekapital 270,000 kr,
65 industriarb., årstillverkning 2,500 t papp och
kartong). Ett kraftverk finns i Fågelsjö. Bland
de många större egendomarna märkas Läggevi

— 967 —

— 968 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Aug 28 11:39:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-9/0600.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free