Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fliseryd - Flismosaik - Flistad (Västergötland) - Flistad (Östergötland) - Flisviken - Flitiga Lisa - Flitsch - Flittror - Flius - Flo (vattenpuss) - Flo (bergarter) - Flo (golv) - Flo (socken) - Flobafener, quebrachoharts - Floby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLOBY
(förr med krutbruk), Bankeberg (förr med
spikhammare och pappersbruk), Gökhult, Fågelsjö,
Åby, Idhult, Högsrum, Ekhult och Skärshult.
Från järnåldern finnas flerstädes högar,
stensätt-ningar och resta stenar samt på Högsrums ägor
en bygdeborg. Kyrkan av trä byggdes i början
av 1800-talet, tornet av tegel tillkom 1880. Den
förra kyrkan, likaledes av trä, nedbrann 1811. —
Namnet är övertaget från gården Fliseryd, på
vars ägor gamla kyrkan låg. Förra leden är flisa,
av sing.-formen att döma kanske i bet. större,
flat sten el. möjl. skifferliknande bergart; senare
leden är ryd, röjning. Namnet skrevs 1311
fli-surydh. P.;Er.
Flismosaik, dekorationsart med olikfärgade
sten-, marmor- el. kakelplattor, arrangerade i
mönster.
Flistad, socken i Vadsbo hd i Västergötland,
Skaraborgs län, och församling i Götlunda och
Flistads pastorat i S. Vadsbo kontrakt av Skara
stift, s.s.ö. om Mariestad vid sjön östen; 19,70
km2, därav 15,03 land; 375 inv. (1948; 24 inv. pr
km2). F. är välodlad slättbygd med åkern
utgörande 74% av landarealen, skogsmarken 14%.
Av fornlämningar finnas rösen, högar,
stensätt-ningar och resta stenar. Av kyrkan äro skeppet
och tornets nedre del medeltida, medan
återstoden tillkommit i början av 1700-talet.
Innertaket av trä har målningar från 1200-talets mitt;
dopfunten av sandsten är från 1200-talets förra
hälft. — Senare leden av namnet är stadha,
plur. av stadh, ställe, gård. Förra leden är av
oviss härledning. Namnet skrevs 1377 i
Flit-stadhom. P.;Er.
Flistad, socken i Gullbergs hd i Östergötland
och församling i Ljungs och Flistads pastorat i
Gullbergs och Bobergs kontrakt av Linköpings
stift, v. om Roxen; 17,00 km2, därav 17,01 land;
546 inv. (1948; 32 inv. pr km2). F. tillhör den
bördiga slätten, avbruten av enstaka kullar och
skogsdungar; i s. bildar Svartån gräns. Åkern
utgör 79 °/o av landarealen, skogsmarken 6 °/o.
Egendomar: S. Lund och Ljungsgården. Flera
järnåldersgravfält, finnas. Den väl bibehållna
romanska kyrkan med torn, skepp, kor och absid
stammar från noo-talet. Vid en restaurering 1942
framtogos senmedeltida kalkmålningar. Kyrkan
har två triumfkrucifix från 1200- och 1300-talen
samt altarskåp från 1400-talet. — Om namnets
härledning se föreg. art. Det skrevs 1341 in
parochia flidzstadom (avskrift), d.v.s. i Flistad sn,
1344 in Flydstadhum. P.;Er.
Flisviken, livräddningsstation vid Hoburgen på
Gotlands sydspets, utrustad med livbåt och
raketapparat.
Flitiga Lisa, populärt namn på vissa rumsväxter,
som blomma rikt och så gott som året runt, särsk.
Malvas’trum cape’nse (från Godahoppsudden), en
buske med pyramidartat växtsätt, små blad och
rosenröda blommor. Under samma namn gå även
Im p af iens Sulta’ni (från Östafrika) och en
Bego’-nia-sort, Gloire de Lorraine (bild vid Ampelväxter),
båda med ljusröda blommor.
Flitsch, tyska namnet på Plezzo.
Flittror, se Paljett.
Flius (grek. Fleius, lat. Phlius), forntida grekisk
stad på Peloponnesos, mellan Sikyon och Argolis.
Någon politisk roll spelade F. aldrig. Ruiner av
stadsmur och vakttorn äro ännu synliga. Från
F. skall satyrspelet ha införts till Aten genom
skalden Pratinas.
Flo (i vissa trakter av Sverige), vattenpuss,
grund vattensamling; bl.a. i ortnamn, t.ex.
sjönamnet Mycklaflon.
Flo (etymol. ett annat ord än föreg.),
allmogebenämning på lager av skiktade bergarter,
vanl. av sådan mäktighet, att de kunna tjäna
praktiska ändamål; liknande ord äro ”flåra” (brukas
på Kinnekulle) och ”floka” (på Halle- och
Hunneberg).
Flo (sv. dial. floG), samma ord som ty. Flur,
eng. floor, besläktat med föreg.), del av
ladugårds-el. stallgolv, som ligger bakom bås el. spiltor.
Flo, socken i Åse hd i Västergötland,
Skaraborgs län, och församling i Flo, Ås och Sals
pastorat i Väne kontrakt av Skara stift, närmast
s. om vänerviken Dettern; 64,08 km2, därav 63,84
land; 924 inv. (1948; 14 inv. pr km2). V. delen
ligger uppe på Hunneberg, mellan detta och sjön
ligger Flomossen, medan socknen i övrigt är
slätt, söderut skogbevuxen. På ö. gränsen flyter
Nossan. Åkern utgör 41 °/o av landarealen,
skogsmarken 40 °/o. Egendomar: Håberg och
Kampe-torp. En del järnåldersgravhögar och resta
stenar finnas samt två runstenar, varav den ena på
kyrkogården. Kyrkan av sten byggdes 1890. —
Namnet är identiskt med dialektordet flo, grund,
mer el. mindre tillfällig vattensamling, och
syftar på de låga och delvis mossiga markerna
utefter Vänern (jfr J. E. Rietz, ”Ordbok öfver
svenska allmoge-språket”, 1867, sid. 151).
Socknen skrevs 1305 in flo. P.;Er.
Flobafe’ner, quebrachoharts, kem.,
olösliga ämnen i quebrachoextrakt*, som genom
behandling med sulfiter kunna bringas i lösning.
Floby. 1) Socken i Vilske hd i Västergötland,
Skaraborgs län, och församling i Floby, Göteve,
Trävattna och Hällestads pastorat i Vånga
kontrakt av Skara stift, v.s.v. om Falköping; 29,00
km2, därav 28,84 land; 1,394 inv. (1948). Socknen
är slätt, mest odlad i n.ö.; åkern utgör 41 °/o av
landarealen, skogsmarken 44%. På länsgränsen
i v. flyter Lidan. I socknen ligga F.2) och
egendomen österås. Kyrkan byggdes 1844—46 och
restaurerades 1922; den efterträdde en medeltida
stenkyrka, som då revs. — Namnet är bildat till
ett terrängbetecknande ord samt by, gård. Det
förra är ant. de nord, fornspråkens flo, lager,
skikt, el. dialekternas och isländskans flo(e),
vattensamling av skiftande karaktär. Se E. Hellquist,
”De svenska ortnamnen på -by”, 1918, sid. 6.
Namnet skrevs 1304 floby. — Litt.: J. A.
Lundström, ”Ur F. krönika” (1942). P.;Er.
2) Municipalsamhälle (sedan 1923) i F.i) och
Sörby socknar, vid v. stambanan 12 km v. om
Falköping; 0,52 km2, allt land; 638 inv. (1948).
Inom Sörby ligga 0,04 km2 med 16 inv. F. är
häradets tingsställe. Flera industrier finnas, ss.
mekanisk verkstad, tillhörande ab. Flobyverken
(aktiekapital 100,000 kr), trätoffel- och
karosseri-fabrik, tillhörande Floby industri-ab.,
snickerifabriker och 6 trikåfabriker. Taxeringsvärde å
fas-tighetsskattepliktig fastighet 1,633,300 kr, till
kommunal inkomstskatt taxerad inkomst 990,110 kr. P.
— 969 —
— 970 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
