Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fluorescens - Fluorescensmikroskop - Fluorescensmikroskopi - Fluorfosfonat - Fluorider - Fluorit - Fluorkalcium, kalciumfluorid - Fluorkalium, kaliumfluorid - Fluorkisel, kiselfluorid - Fluornatrium, natriumfluorid - Fluorchrom - Fluorofyll - Fluorvätesyra (flusspatsyra), HF - Flush - Flushdäck - Flushing - Fluss - Flussmedel - Flusspat, fluorit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLUORESCENSMIKROSKOP
tekniken. Vid katodstrålerören användas
f.-skär-mar av exempelvis kalcium- el.
kadmiumvolfra-mat, vilka omvandla elektronstrålen till synligt
ljus. Re.
Fluorescensmikroskop. I f. har man utnyttjat
vissa ämnens egenskap att vid bestrålning med
för ögat osynliga, ultravioletta strålar utsända
synligt ljus av olika våglängder, typiska för varje
ämne (se Fluorescensmikroskopi). F. avviker i
princip ej från ett vanligt mikroskop. Som
ljuskälla användes vanl. en
kvicksilverhögtrycks-lampa. De synliga delarna av det av denna
emitterade ljuset borttas av speciella filter. Det
-ultravioletta ljuset kastas därefter medelst en
spegel upp genom kondensorsystemet, som
utgöres av kvarts, mot preparatet, sotn är monterat
på ett objektglas av kvarts. Det vid den
eventuella fluorescensen uppkomna synliga ljuset
passerar därefter objektiv och okular med glaslinser.
Mellan okularet och ögat är ett skyddsfilter
monterat, som absorberar de sista resterna av det
för ögat skadliga, ultravioletta ljuset. De
fluorescerande partierna av preparatet lysa i olika
färgnyanser mot en mörk bakgrund. B.Gn.
Fluorescensmikroskopi. Genom f. kan man
inom vissa gränser bestämma förekomsten av
ytterst låga koncentrationer (i: 1,000,000) av
fluorescerande substanser i biologiska objekt. De
senare kunna undersökas utan föregående
behandling (se Fluorescensmikroskop), utom den
sedvanliga för ernående av tillräckligt tunna skikt,
varvid den s.k. egenfluorescensen studeras. Med
denna metod har man t.ex. kunnat följa vissa
vitaminers distribution i vävnaderna. Saknar
preparatet egenfluorescens, kunna kontraster
åstadkommas genom att preparatet före undersökningen
behandlas med en starkt utspädd lösning av ett
fluorescerande ämne, s.k. fluorochrom (riboflavin,
berberinsulfat o.s.v.). B.Gn.
Fluorfosfona’t, under 2:a världskriget upptäckta,
giftiga föreningar av stridsgaskaraktär, som dock
aldrig ha kommit till användning. De äro
fluo-rerade fosforsyreestrar av den allmänna formeln
p^P^OR’ var* R kan vara metyl, etyl,
isopro-pyl, cyklohexyl m.m. F. äro stabila vätskor, vilka,
då de spridas i luften och inandas, redan i små
koncentrationer efter några minuter alstra
synrubbningar, andnöd och rubbningar i medvetandet.
Dessa verkningar sammanhänga trol. med f:s
egenskap att inaktivera enzymet kolinesteras.
Somliga f. anses vara giftigare än fosgen och ha i
större koncentrationer snabbt dödande verkan. El.
Fluorfder, kem., fluorvätesyrans* salter.
Fluori’t, miner., se Flusspat.
Fluorkalcium, kalciumfluorid, kem.,
fluorvätesyrans* kalciumsalt; se även Flusspat.
Fluorkalium, kaliumfluorid, kem.,
fluorvätesyrans* kaliumsalt.
Fluorkisel, kiselfluorid, kem., se Kisel.
Fluornatrium, natriumfluorid, kem.,
fluorvätesyrans* natriumsalt.
Fluorochrom [-krå’m], benämning på
fluorescerande ämnen.
Fluorofyir, ett av dansken Koefoed i bovete
påvisat fluorescerande ämne, vilket ansetts vara
orsak till bovetesjukan.
Fluorvätesyra (f 1 u s s p a t s y r a), HF,
fram-ställes genom att i en blyretort uppvärma
kalciumfluorid (flusspat, CaF2) och konc. svavelsyra.
F. är en färglös, rykande vätska, som kokar vid
19^6. F. är lättlöslig i vatten. Lösningen (i
handeln i regel 40-%)) angriper glas och måste
därför förvaras i kärl av guttaperka, bly el.
paraf-finerat glas. Härav begagnar man sig för att etsa
glas, varvid en f.-lösning ger blank etsning,
medan dess ånga ger matt. F. är giftig och verkar
frätande på huden samt kan ge upphov till
elek-artade sår. F. bildar salter, f 1 u o r i d e r, dels
neutrala, ss. natriumfluorid, NaF, kaliumfluorid,
KF, dels sura, ss. KHF2. De användas som
desinfektionsmedel och ha även en viss medicinsk
användning. Lj.
Flush [flnj’] (eng.), spelterm i poker*.
Flushdäck [flej’-] (eng. flush deck), ett fartygs
huvuddäck, därest däcket, sträckande sig över
fartygets hela längd, ej är försett med sådan
överbyggnad, som sträcker sig ut till fartygssidorna.
Flushing [flnjdij], engelskt namn på Vlissingen.
Fluss (från ty. Fluss, eg. flod, flytning). 1) Kem.,
se Flussmedel. — Inom glasfabrikationen förstår
man med f. lätt smältbara, genomskinliga, vanl.
färgade glasmassor (smält glas); användas till
prydnader.
2) Med., äldre beteckning för
slemhinneinflam-mation med slemmig el. varig avsöndring utåt,
t.ex. halsfluss, öronfluss, huvudfluss, fluss från
underlivet. Jfr Katarr.
Flussmedel, vid smältningsprocesser tillsatta
ämnen, som genom bildning av flytande slagg skola
underlätta övergången till flytande form av de
ämnen, som äro under bearbetning, samt
avskiljandet av enstaka produkter och även förhindra
luftens tillträde. Så tjäna naturliga silikat, glas,
slagg, koksalt, borax, flusspat o.s.v. som f. Andra
f. skola samtidigt binda syror el. baser el.
förvandla silikat till slagg och bestå därför av kalk,
soda, pottaska, kaliumnatriumkarbonat, kvarts o.s.v.
Några f. verka dessutom reducerande el.
oxiderande, ss. den reducerande svarta flussen,
som innehåller kol och kaliumkarbonat och
er-hålles genom upphettning av en blandning av
vinsten med salpeter. Vit fluss, en hopsmält
blandning av salpeter med vinsten, verkar starkt
oxiderande. I st.f. dessa f. använder man numera
direkt blandningar av de nämnda beståndsdelarna.
Vid ståltillverkning användas spec. flusspat och
kvarts (vanl. i form av sand) för att underlätta
insmältningen av basiska slagger (med kalk som
huvudbeståndsdel) och för att ge ökad flytbarhet
åt slagger. [I.S.]L.Vr.
Flusspat, f 1 u o r i t, miner., fluorkalcium, CaF2,
kristalliserar reguljärt, vanligen i kuber med
genomgångar efter oktaederytorna. Färgen är oftast
violett men ofärgade, vita, blå, gröna, gula o.a.
former finnas. F. är ofta starkt fluorescerande.
F. är ett pneumatolytiskt gångmineral, ofta
uppträdande tillsammans med blyglans, zinkblende, topas,
apatit etc. F. har stor teknisk betydelse.
Färglösa klara kristaller slipas till linser för vissa
optiska instrument. Vanlig f. användes som
metallurgiskt flussmedel, som råvara för framställning
av fluorvätesyra, emalj och glas. F. förekommer
allmänt i mindre mängd och brytes sedan 1942 i
— 1031 —
— 1032 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
