Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flusspat, fluorit - Flusspatsyra - Fluster - Flustra - Flustret - Flûte - Fluvial - Fluviales - Fluviatil - Fluviatilis - Fluviomarin - Flux de bouche - Fluxionskalkyl - Fluxmeter - Fly - Fly (zoologi) - Flyak - Flückiger, Friedrich - Flyckt, Manfred - Flyckt, Yngve - Flüelapasset - Flüelen - Flyer - Flyg, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLYG
s.ö. Skåne, där den uppträder som gångar i den
kambriska sandstenen. Hdg.
Flusspatsyra, kem., se Fluorvätesyra.
Fluster, flyghål på bikupa och duvslag; även
om flusterbrädet; stundom också: förstukvist o.d.;
bergstekn., se Sias.
Flustra, släkte av klassen mossdjur*.
Flustret, vid Fyrisån belägen sommarrestaurang
i Uppsala.
Flüte [flytt] (fra.), se Flöjt.
Fluvia’1 (lat. fluvia’lis, av fluRius, flod), f 1
u-v i a t i 1, som hör till en flod, som växer el.
avlagrats i en flod.
Fluvia’les, växtordn., se Helobiae.
Fluviati’l (lat. fluvia’tilis), se Fluvial.
Fluvia’tilis, -e (av lat. fluv’ius, flod), artnamn på
djur el. växter, som förekomma i rinnande vatten.
Fluviomari’n, om en avlagring, avsatt i
brack-vattensmiljö av en flod el. bäck.
Flux de bouche [fly’ da boj’] (fra., eg.
munflöde), svada, talförhet.
Fluxio’nskalky’1, Newtons* benämning på
derivatkalkylen.
Flux’meter (till fra. flux, flöde, ström, av lat.
flu’xus, flytande), elektriskt mätinstrument för
bestämning av magnetiskt flöde. F. kan principiellt
utgöras av en ballistisk galvanometer, ansluten
till en lämpligt utformad spole, som införes i
magnetfältet. Vid en förändring av flödet genom
spolen (t.ex. genom spolens avlägsnande ur
magnetfältet) erhålles ett utslag, proportionellt mot
flödesändringen och antalet trådvarv i spolen
samt till en viss gräns oberoende av den
hastighet, med vilken förändringen skett. L.Sk.
Fly. i) Se Ankare. 2) Se Gungfly.
Fly, 200I., se Nattflyn.
Flya’k, ett slags antik komedi, antagl.
travesterande tragiska ämnen, slipprig både till innehåll
och kostymering. Skådespelaren, ävenledes kallad
f. (grek, flyax}, uppträdde med isterbuk, säte av
groteska proportioner, fallos och grinande mask. F.
synes ha blomstrat i de grekiska kolonierna i
Syd-italien, ss. vasmålningarna visa, men även på vaser
från Peloponnesos, Beotien och Korint återfinner
man typen. F. var urspr. beteckningen på dem,
som dansande medverkade vid lantliga
fruktbar-hetsriter. S.Ss.
Flück’iger, Friedrich August, schweizisk
farmakognost (1828—94), apotekare i Burgdorf
1853, statsapotekare i Bern 1860, doc. vid univ.
i Bern 1861, e.o. prof. 1870, prof, vid univ. i
Strass-burg 1873—92, sedan bosatt i Bern. F. redigerade
1872 ”Pharmacopoea helvetica” samt kallades 1881
och 1888 till kommissionen för utgivande av
”Pharmacopoea germanica”. F. gav farmakognosien
en bredare grund av skilda naturvetenskapliga
discipliner och utövade stort inflytande som
lärare. Av hans skrifter märkas ”Lehrbuch der
Pharmakognosie des Pflanzenreiches” (1867, 3 Aufl.
1891), ”Pharmacographia. A history of the
principal drugs of vegetable origin met with in Great
Britain and British India” (1874, 2 ed. 1879; tills,
med D. Hanbury), ”Pharmaceutische Chemie” (1879,
2 Aufl. 1888) och ”Grundriss der Pharmakognosie”
(1884, 2 Aufl. 1894). — Litt.: A. F. A. Tschirch,
”F.” (1895). A.Hr.
Flyckt, Oskar Manfred Vitalis,
landskaps
målare och tecknare (f. 3/s 1893). F. studerade
först för John Hedræus i Borås, sedan hos
Althin och vid Konsthögsk. i Stockholm samt
företog 1939 en parisresa. Under 1930-talets förra
del utgav han ett par planschverk med
teckningar av märkliga byggnader i hans västgötska
hemtrakt Sjuhäradsbygden och i Göteborg. Som
målare är F. robust och jordbunden med en
plöjande el. kärvt borstande teknik i markerade
skissdrag. Hans färg kan bli frän i sin
intensitet men vittnar om personlig naturupplevelse.
Tidigare har F. varit påverkad först av
Konstnärsförbundets stil, sedan av den kylbergska
ko-lorismen. H.Ge.
Flyckt, Yngve Eugen, pianist och
skriftställare (f. 24/i2 1908). F. har avlagt organist- och
kan-torsexamen vid Musikkonservatoriet samt studerat
piano för Gottfrid Boon. F., som debuterade 1934,
har alltsedan 1931 ofta framträtt i radio som
solist och tills, med radioorkestern. F. har ägnat
stor uppmärksamhet åt organisatoriska och
pedagogiska musikaliska problem, var 1937—41 ordf,
i Pianolärarförbundet och tog 1941 initiativ till
bildandet av Musikfrämjandet. 1939 publicerade
han den uppseendeväckande pamfletten ”Svenskt
musikliv”. F. blev 1941 2:e musikkritiker i
”Dagens nyheter” och 1944 i:e musikkritiker i
”Expressen”. P.L.
Flü’elapasset, i kantonen Graubünden, Schweiz;
2,389 m ö.h.; förmedlar förbindelsen mellan Davos
och Nedre Engadin.
Flü’elen, turistort i kantonen Uri, Schweiz, vid
s.ö. ändan av Vierwaldstättersjön (Urisjön); c:a
1,200 inv. F. ligger vid den berömda Axenstrasse
och vid S:t Gotthardsbanan samt har ångbåtsstation.
Flyer [fläi’9] (eng., av fly, flyga),
kapplöpnings-häst, som är mycket snabb på korta distanser men
saknar uthållighet. Motsats: stayer [stéi’9].
Flyg, Nils, politiker (1891—1943), urspr.
typograf, var aktivt verksam inom
Socialdemokratiska ungdomsförbundet, tillhörde dess
vänsterriktning och höll under brytningarna inom
arbetarrörelsens radikala flygel 1917—24 alltid kurs åt
vänster. Han anslöt sig sålunda 1917 till
vänstersocialisterna, vid deras splittring 1921 till de av
Z. Höglund ledda kommunisterna och vid dessas
splittring 1924 till de moskvatrogna
”kilbomkom-munisterna”. S.å. blev han ordf, i partiets
centralkommitté och chef för Frams förlag. Vid
den nya partidelningen 1929 mellan de
moskvatrogna ”sillénkommunisterna” och de
oberoende ”kilbomskommunisterna” följde däremot F.,
som s.å. tog säte i riksdagens A.k., de senare,
blev utrikesred. för ”Folkets dagblad Politiken”
och snart en av partiets mest framträdande män.
Han spelade en ledande roll vid dess omdaning
1934 till Socialistiska partiet, blev 1936 chefred,
för ”Folkets dagblad Politiken” och var från 1937,
då några av socialisternas mest kända
riksdagsmän lämnade partiet, obestridd ledare för detta.
Redan dessförinnan hade F. i utrikespolitiska
frågor företrätt meningar, som avveko från de inom
övriga riksdagspartier sedvanliga; från 1937 blev
det alltmera tydligt, att han influerades av den
tyska nationalsocialismen och var på glid mot
denna. Som följd härav miste partiet all anklang
och sjönk vid valen 1940 ned i obetydlighet —
— 1033 —
— 1034 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
