Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygare-Carlén, Emilie - Flygaren, vita - Flygare-Stenhammar, Anna - Flygarmé, luftflotta - Flygattaché - Flygbas - Flygbasområde - Flygbensin - Flygbesättning - Flygbild - Flygbildspaning - Flygblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLYGBLAD
värde. I ”Pål Varning” (1844) tar hon i anslutning
till Almqvist upp de sociala problemen till
behandling och i ”En natt vid Bullarsjön” (1847) de
religiösa. ”Enslingen på Johannis-skäret” (1846)
visar släktskap med Bulwers romaner. Dess hjälte
är en ”demonisk” karaktär, som ruvar över ett
hemlighetsfullt brott. Den bästa av hennes senare
romaner torde vara den brett anlagda ”Ett
köp-manshus i skärgården” (publ. som följetong i
”Aftonbladet” 1859, utkom i bokform 1860—61),
välgörande fri från den svulst och banalitet och
den förkärlek för det romaneska, som skämmer
så mycket av vad hon skrivit. Av
självbiografisk art äro ”Skuggspel. Tidsmålningar och
ung-domsbilder” (1865) och ”Minnen af svenskt
för-fattarlif 1840—60” (1878). — Litt.: H. Svanberg,
”E. F.” (1912); M. Holmström, ”E. F.” (1918);
A. Kjellén, ”E. F.” (1932). F.Sn.
Flygaren, vita f., zool., se Vita flygaren.
Flygare-Stenhammar, Anna, skådespelerska, se
Flygare 1).
Flygarmé, luftflotta, flygförband,
sammansatt av olika flygslag, omfattande 1,000—1,500
flygplan. Benämningarna förekomma i
Sovjetunionen (avia-armija), Frankrike (armée el. flotte
aéri-enne), USA (combat command), England (air force
command), Tyskland (Luftflotte).
Flygattaché, se Försvarsattaché.
Flygbas, krigsv., ett område, avsett för flygplans
start och landning jämte i anslutning till detta
befintliga anordningar (anläggningar) för
flygförbands betjänande (jfr Basförband).
Flygbasområde, krigsv. I fred är Sverige
uppdelat i fem f.: Södra, Västra, östra, Norra samt
övre Norrlands f. (se karta vid Flygvapnets
flottiljer). Befälet över ett f. utövas av en
regementsofficer, i regel överste. Denne leder bastjänst och
underhållstjänst vid inom f. förlagda krigsförband
och för befälet över där förlagda basförband
(basbataljoner, baskompanier) och lyder i
förvaltningsärenden under Flygförvaltningen men i övrigt
under chefen för flygvapnet.
Flygbensin, bensin av hög renhetsgrad och med
högt oktantal*, numera ofta framställd på
syntetisk väg. Man har funnit, att de i bensin
förekommande kolväten, som ha förgrenade kedjor,
ha högre oktantal än de med raka kedjor. Särsk.
goda resultat erhållas med kolväten, som
innehålla en kvartär kolatom, ss.
2-2-3 trimetylpentan
(isooktan)
2-2-3 trimetylbutan
(triptan)
Då de vanliga amerikanska bensinerna huvudsaki.
innehålla normala paraffinkolväten, överför man
dessa genom isomerisering med hjälp av
katalysatorer till isokolväten med förgrenade
kedjor. Ur dessa senare och de vid oljefraktionering
och krackprocessen rikligt bildade, omättade kol-
vätena (olefinerna) framställer man vidare genom
s.k. a 1 k y 1 e r i n g högre isoparaffinkolväten med
högt oktantal. Processen genomföres vanl. med
hjälp av katalysatorer, exempelvis erhålles
isooktan ur isobutan och butylen, el. på termisk väg,
exempelvis 2-2-dimetylbutan, neohexan, ur
isobutan och etylen. — Även genom
polymerisa-tion av lägre olefiner med hjälp av
katalysatorer, t.ex. fosforsyra, erhållas isokolväten. I detta
fall eftersträvas endast en dimer el. trimer av den
ursprungliga olefinen för att erhålla kolväten med
lämpliga egenskaper (6—8 kolatomer). — Slutl.
kan man också genom s.k. cyklisering
åstadkomma ringslutning, n-heptan omvandlas sålunda
till metylcyklohexan, och vidare genom a r o m
a-t i s e r i n g till toluol. Denna senare process har
dock mindre betydelse för framställning av f. än
för framställning av nitrerbara aromatiska
kolväten för sprängämnestillverkning. — En
ytterligare förbättring av f. kan erhållas genom tillsats
av antiknackningsmedel*, vanl. tetraetylbly.
Neohexan, som har oktantalet 94, är, som det kallas,
mycket ”blykänsligt”; endast 0,8 cm3 tetraetylbly
pr 1 pressar upp oktantalet till 115.
Svenska flygvapnets normer för f. innehålla
fordringar på sammansättning, spec. v.,
knack-ningsvärde (oktantal), tetraetylblyhalt,
destillations-kurva, hartstal, jodtal och svavelhalt. Fem olika
f. med oktantal 73, 80, 87, 91/96 och 100/130
användas. Av stor betydelse är destillationsprovet,
som föreskriver hur stor del av bensinen, som
skall destillera över inom vissa temperaturgränser.
För att åstadkomma lätt startning av motorerna
skall f. innehålla tillräcklig mängd lättflyktiga
beståndsdelar, dock ej för mycket, för att förhindra
bildning av ånglås i bränslesystemet. Å andra
sidan får halten av svårflyktiga beståndsdelar ej
vara för hög, då annars fullständig förångning ej
sker i förbränningsrummen. El.
Flygbesättning. I flygplans besättning kunna
förutom flygförare ingå reservförare, flygspanare,
flygsignalist, flygskytt och färdmekaniker.
Flygförare är den, som tjänstgör på flygplanets
förarplats el. vid utbildning tjänstgör på plats,
varifrån flygplanet kan manövreras.
Reservförare benämnes den, som avdelats att vid
behov överta flygplanets manövrering.
Flygspanare handhar navigering och spaning,
flygsignalist flygplanets radiomateriel i flersitsiga
flygplan och flygskytt den rörliga
beväp-ningen. Färdmekaniker medföljer flygplan
med uppgift att under flygning biträda förare
med viss tjänst av motorerna. I civila flygplan
kunna dessutom ingå flygnavigatör och
flygvärdinna, varvid navigatören handhar all
navigering och flygvärdinnan* en stewards
uppgifter. Jfr Flygkapten, Flygstyrman och
Flygmekaniker. Hm.
Flygbild, se Flygfotografering.
Flygbildspaning, krigsv., se Bildspaning.
Flygblad, tryckta blad, som meddela nyheter, i
sht sådana, som utgivas tillfälligt som inlägg i
någon aktuell fråga. F. voro under tiden närmast
efter boktryckarkonstens uppfinning en slags
motsvarighet till senare tiders tidn. och tidskr. F. från
reformationstiden äro utg. av O. Clemen (4 bd,
1907—11).
— 1041 —
— 1042 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
