Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygförvaltningen - Flygg - Flügge, Johannes - Flügge, Carl - Flyggrodor - Flyggrupp - Flyghastighet - Flyghaveri - Flyghavre, landhavre - Flyghjälm - Flyghud - Flyghund - Flyghår - Flygindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLYGG
souschef (generalsperson). F. omfattar materiel-,
intendentur- och byggnadsavd. samt en civilbyrå.
Beslutanderätten är betr, olika ärenden uppdelad
på chefen för flygvapnet, souschefen samt
avdelningscheferna, i vissa ärenden av mindre
principiell natur el. räckvidd slutl. på byråchefer.
Ma-terielavd. omfattar förutom centralexpedition
flygplan-, robotvapen-, motor-, utrustnings-, normalie-,
anskaffnings- och verkstadsbyråerna samt
inspek-tionskontoret, försökscentralen och centrala
flyg-materielkontoret. Intendenturavd. omfattar central-,
övnings-, utrustnings- och underhållssektionerna,
byggnadsavd. flygfälts-, planerings-, arbets- och
underhållsbyråerna. Hm.
Flygg, 200I., flygfärdig (om fågelungar).
Flügge, Johannes, tysk botanist (i775—
1816), fil. dr i Erlangen 1800. F. anlade den
första botaniska trädgården i Hamburg 1810 och
utgav bl.a. ”Graminum monographiae”, 1 (1810).
— Litt.: A. Voigt, ”Die botanischen Institute der
freien und Hansestadt Hamburg” (1897).
Flügge, Carl, tysk hygieniker (1847—1923),
e.o. prof, i Göttingen 1883, ord. prof. 1885 med det
första självständiga inst. för hygien i Preussen,
1887 prof, i Breslau och 1909 i Berlin. F:s och hans
lärjungars arbeten äro huvudsaki. publicerade i
”Zeitschrift für Hygiene und
Infektionskrankhei-ten”, utg. av F. & R. Koch m.fl. (1886 ff.).
Flyggrodor, Rhacoph’orus, släkte av fam.
Poly-peda’tidae bland de stjärtlösa groddjuren, med o.
70 arter, vilka förekomma i s. och ö. Asien samt
på Madagaskar. De
leva i träd och ha
tårna försedda med
sugskivor liksom
lövgrodorna. På
bakföt-terna äro tårna långa
och förenade med
simhud, vilken
tjänstgör som fallskärm*,
då djuren hoppa i
träden el. från dessa
ned till marken. B
a-nangrodan, R.
leucomys’tax, lever i
Bortre Indiens och
Sundaöarnas
urskogar. Äggen läggas
mellan blad i ett bo
av skum, som
härstammar från honans
äggledare. Boet placeras på grenar, som
överskjuta ett vattendrag. Efter att ha genomgått en
del av utvecklingen i skumboet sköljas larverna
vid regn ned i vattnet, där utvecklingen
fullbordas. [H.W.]H.
Flyggrupp, krigsv., se Flygförband.
Flyghastighet utgör bl.a. ett mått på ett
flygplans prestanda. Man skiljer på maximal f.,
marschhastighet och ekonomisk marschhastighet.
Maximal f. är den största f. ett flygplan kan
nå under horisontalflykt på bästa höjd.
Marschhastighet är den hastighet, varmed flygplan
normalt förflyttar sig. Härvid utnyttjas 50—
85 °/o av maximalmotoreffekt. Ekonomisk
marschhastighet är den hastighet, med
vilken längsta flygsträckan erhålles med en given
Flyggroda från Borneo.
bränslelast; 40—45% av motoreffekten
utnyttjas. Hm.
Flyghaveri, olycka under flygning, resulterande
i större el. mindre skador å flygmaterielen och
den flygande personalen. Blir flygplanet så svårt
skadat, att det icke för rimliga kostnader kan
repareras, kallas haveriet totalhaveri.
Haverifrekvensen är på gr. av flygningarnas natur f.n.
större vid militära flygningar än vid civilflygning.
F. undersökas av en haverikommission*.
Flyghavre, landhavre, Ave’na fat’ua, ett
inom vissa områden vanligt ogräs i havre, som f.
mycket liknar. F. skiljer sig dock från havren
(A. sati’va) genom att den har två skärmfjäll i
blomman försedda med borst, kraftig hårpensel
vid blommans bas samt därigenom att fröna vid
mognaden, som inträffar något tidigare än den
odlade havrens, lossna och falla av. På gr. av sistn.
egenskap kan den hålla sig kvar på åkern och bli
mycket svår att utrota.
Flyghjälm, se Störthjälm.
Flyghud, hudveck, utspända mellan fingrarna,
extremiteterna och kroppens sidor hos t.ex.
fladdermössen el. mellan extremiteterna och kroppens
sidor hos t.ex. flygekorren. Se Fallskärm 1) och
Flygande djur.
Flyghund, art av ordn. fladdermöss*.
Flyghår, bot., se Frukt- och fröspridning.
Flygindustri avser tillverkning av flygmateriel,
i första hand flygplan och motorer. 1909 kan
sägas vara den svenska f:s födelseår, då det första
svenska flygplanet byggdes i Landskrona av O.
Ask och Hj. Nyrop. 1914 övertogos Asks
verkstäder av E. Thulin* och ombildades därvid till
Thulins aeroplanfabrik, vilken i huvudsak byggde
franska flygplan. 1919 nedlades Thulinverken.
1913—17 pågick flygplantillverkning vid
Södertälje verkstäder under ledning av C. Cederström
och G. von Porat. Nordiska aviatik-ab. bedrev
under Cederströms ledning tillverkning av
flygplan vid Tellusborg 1916—18. 1921 startade den
tyske marinflygaren och ingenjören C. C. Bücker
Svenska aero-ab. på Lidingön. Bolaget upphörde
1932, och en del av dess konstruktioner såldes
till ab. Svenska järnvägsverkstäderna i Linköping,
som 1930 upptogo flygplantillverkning. Flygplan
på licens av Junkerstyp ha även tillverkats vid
ab. Flygindustri i Limhamn 1925—35. ab.
Göta-verken i Göteborg samt E. Sparmans
flygverkstäder tillverkade under åren efter 1933 ett mindre
antal flygplan, Götaverken på licens och
Spar-man flygplan av i huvudsak egen konstruktion.
Flygplan ha även tillverkats vid flygvapnets
centrala verkstäder på Malmen och i Västerås. 1937
bildades huvudsaki. av ab. Svenska
järnverkstäderna i Linköping och ab. Nydqvist & Holm i
Trollhättan (numera tillhörande Boforskoncernen)
en stor sammanslutning, ab. Förenade
flygverkstäder, för flygplantillverkning i större skala.
1939 sammanslogos flygplanverkstäderna i
Linköping (ASJA) och Trollhättan till ett storbolag,
Svenska aeroplan ab.* (SAAB), som inför 2:a
världskriget åtog sig att täcka flygplanbehovet i
samband med flygvapnets uppbyggnad. Som
resultat härav ha framkommit bolagets egna
konstruktioner: störtbomb- och spaningsflygplanet
B 17, tvåmotoriga bombflygplanet B 18 och jakt-
— 1051 —
— 1052 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
