Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ab. Flygindustri - Flygingenjör - Flyginstrument - Flygkadettskolan, F 20 - Flygkapten - Flygkarta - Flygklimatologi - Flygklubb, aeroklubb - Flygknorrhanar - Flygkommissionen - Flygkrigshögskolan, FKHS - Flygkrigsskolan - Flygkår - Flyglaboratorium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLYGINDUSTRI
ab. Flygindustri, Limhamn, 1925 grundat
industriföretag för tillverkning av helmetallflygplan
av Junkers konstruktion. Bolagets rörelse började
avvecklas 1935 och upphörde helt 1937. F.
levererade på sin tid de flesta av ab. Aerotransports
trafikmaskiner. Några flygplan levererades till Röda
korsets flygambulanser i Norrland. Även
militärmaskiner tillverkades för åtskilliga staters räkning.
Aktiekapitalet var 450,000 kr; årligt
tillverkningsvärde c:a 800,000 kr.
Flygingenjör, benämning på inom flygvapnet för
handläggning av flygtekniska ärenden m.m.
anställda ingenjörer. F. finnas av i:a, 2:a och 3:e
graden, över f. stå flygöverdirektör samt
flygdirektörer av 1 :a och 2:a graden.
Flyginstrument, se Flygplaninstrument.
Flygkadettskolan, F 20, Gamla Uppsala, har till
uppgift att utbilda kadetter till flygofficerare
(icke intendenturpersonal). F. är i-årig och
omfattar såväl teoretiska som praktiska ämnen. Den
består av chef (regementsofficer), stabs-,
skol-och stationsavd. Reservofficerskursen omfattar
endast utbildning i markttjänst. — Jfr
Flygkrigshögskolan.
Flygkapten, grad inom civilflyget (spec. vid
linjeflygbolagen) för trafikflygare, som genomgått
fullständig teoretisk och praktisk utbildning samt
uppnått en sammanlagd flygtid av c:a 3,000 tim.
F. kan vara av i:a el. 2:a graden. Han tjänstgör
som i:e pilot och befälhavare ombord på
flygplan. Jfr Flygstyrman.
Flygkarta, se Karta.
Flygklimatologi, den del av flygmeteorologien*,
som statistiskt behandlar de för luftfarten mest
betydelsefulla meteorologiska faktorerna.
Bestämda regler och tabellformulär ha för ändamålet
uppställts av ICAO (International Civil Aviation
Organisation). Enl. dessa skola, i fråga om alla för
internationellt bruk avsedda flygplatser och i
görligaste mån även för andra, utarbetas tabeller
månadsvis för minst tre klockslag under dygnet,
angivande sikt, molnhöjd, molnmängd, allt inom
vissa intervall, siktfrekvenser vid bestämda
molnhöjder och vindriktningar, hur ofta dimma,
duggregn, snö, regn o.s.v. förekommer,
vindförhållandena i högre luftlager m.m. Till f. höra också
klimatiska beskrivningar av de skilda flygplatserna,
vilket avser att dessutom tjäna luftfartens
prognostjänst. Även iakttagelserna från flygplan skola
bearbetas klimatologiskt. F. utnyttjas f.ö. icke
minst, då det gäller planering av nya router och
flygplatser och därvid spec. för orientering av
start- och landningsbanor. För att i sistn.
avseenden kunna uppdraga säkra jämförelser mellan
olika projekt är det av stort värde, att f. numera
kommit att följa internationellt enhetliga regler.
F. är f.n. med hänsyn till den starka utvecklingen
av luftfarten föremål för ett intensivt arbete i
alla länder. C.J.Ö.
Flygklubb, aeroklubb, sammanslutning av
för flygning el. dess stödjande intresserade
personer. Vissa f. bedriva flygverksamhet och ha egna
flygplan. Andra verka genom modell- och
segelflygning till ökandet och tillfredsställandet av
ungdomens flygintresse. I Sverige ha förefintliga
f. samlats under Kungl. svenska aeroklubben*
Flygknorrhane.
(KSAK) ledning, och f.n. (1948) äro c:a 60
motor-och segelflygklubbar samt c:a 290
modellflygklub-bar anslutna till huvudorganisationen. F. ha
verksamt bidragit till det svenska flygets popularisering.
Flygknorrhanar, Dactylopter’idae, fam. av
under-ordn. kindpansrade fiskar med enormt utvecklade
bröstfenor, vilka givit anledning till tron, att f.
kunna glida (”flyga”) genom luften. Enligt
senaste undersökningar synes sannolikt, att de sakna
flygförmåga och att förväxling med flygfiskar
föreligger i de fall, då man uppgiver sig ha sett dem
flyga. De torde snarast vara bottenfiskar.
Dacty-lop’terus voVitans, den mest kända arten, är vanlig
i Medelhavet och de varma delarna av Atlanten.
Ungarna av f. ha förr beskrivits som ett särskilt
släkte (Cephalacan’thus~). N.Rn.
Flygkommissionen, se Haverikommission.
Flygkrigshögskolan, FKHS, Stockholm, är en
direkt under chefen för flygvapnet lydande
militär högsk., vars uppgift är att utbilda
flygofficerare för tjänst i högre staber och för vissa
befäls-poster vid flygförbanden. F:s verksamhet bedrives
på en allmän i-årig kurs, obligatorisk för alla
statofficerare (icke intendenturpersonal), samt
stabskurs och teknisk kurs, båda i-åriga, till vilka
kommenderas en viss °/o officerare efter
genomgången allmän kurs. Den allmänna kursen pågår
varje vinterhalvår, stabs- och teknisk kurs
påbörjas vartannat år. Hm.
Flygkrigsskolan, före 1942 namn på
Krigs-flygskolan.
Flygkår, benämning på ett flygförband, i regel
sammansatt av olika flygslag, omfattande 500—
1,000 flygplan. Benämningen förekommer i
Frankrike (corps aérien), Sovjetunionen (avia-korpus)
och Italien (squadra aerea). I storleksordning
motsvarande förband i England och USA är command.
Flyglaboratorium, anstalt för experimentell
forskning och provning inom det flygtekniska området.
Det viktigaste hjälpmedlet för empirisk,
aerodyna-misk undersökning är vindtunnel*. För
hållfast-hetsprövning av flygplan och flygplanelement
användas olika anordningar för att anbringa
belastning samt indikatorer och töjningsmätare för att
mäta belastningens storlek, resp, däremot svarande
deformationer. — Sveriges största f. är
Flygtekniska försöksanstalten* (FFA), Ulvsunda, som har
till uppgift att befrämja flygteknikens utveckling.
— 1055 —
— 1056 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
