Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flyglaboratorium - Flyglamhet - Flyglarm - Flygled - Flygledare - Flygledning - Flygledningen - Flyglekar - Flygläkare - Flygmarskalk - Flygmaskin - Flygmedicin - Flygmedicinska nämnden - Flygmekaniker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLYGMEKANIKER
För undervisningsändamål finns ett f. med
vind-tunnel vid Tekniska högsk. i Stockholm.
Flygvapnet har ett f. i Malmslätt. Slutl. finnas
särskilda utprovningsavd. med f. inom flygindustrien.
— Till de mest bekanta utländska f. höra de i
USA, som skötas av National Advisory Committee
for Aeronautics (NACA), vilken är en av
presidenten tillsatt kommitté för luftfartsforskningens
organiserande. — Ang. flygfysiologiska
laboratorier se Flygmedicin. B.Tm.
Flyglamhet, zool., se Bisjukdomar.
Flyglarm, se Larm och Luftbevakning.
Flygæd, se Luftfartsled.
Flygledare, flygv., se Trafikledare.
Flygledning, flygv., se Trafikledare.
Flygledningen utgöres av chefen för flygvapnet
med underställda Flygstaben, Flygförvaltningen*,
inspektörerna för tekniska tjänsten,
flygsäkerhetstjänsten och luftbevakningen samt
flygöverläkaren. — Chefen för flygvapnet är
försvarsgrens-chef och svarar för flygvapnets operativa
krigsförberedelser, organisation, utbildning m.m.
Flygstaben arbetar på operations-, organisations-,
utbildnings-, personal-, signal-, flygsäkerhets- och
haveri- samt väderleksavd. Till staben höra även
en expedition samt pressektion. Hm.
Flyglekar, zool., se Spel.
Flygläkare, inom flygvapnet anställda läkare.
Flygvapnets stat upptager en
flygöverläkare jämte ett antal i:e f. och f. av i :a graden.
Flygmarskalk, högsta graderna inom det
engelska flygvapnet. Generalsgraderna och deras
motsvarighet i Sverige äro: Marshal of the Royal
Air Force (marskalksgrad), Air-Chief-Marshal
(general), Air-Marshal (generallöjtnant),
Air-Vice-Marshal (generalmajor) och Air-Commodore.
Flygmaskin, gemensam benämning på en
mekanisk, motordriven anordning, förmedelst vilken
människan kan hålla sig svävande i och förflytta
sig i luften. — Flygplanet* kännetecknas av
stela, orörliga vingar, skruvplanet
(helikopter n*) av ett propellerformigt, roterande
bärorgan, slagplanet (o r n i t h o p t e r n*)
av bärorgan, vingar med slagrörelse,
efterhärmande fågelvingarnas rörelse, rotaplanet (a u t
o-giron) av ett propellerformigt, självroterande
bärorgan. [F.Az]H.Kn.
Flygmedicin, vetenskapen om organismens
reaktioner mot påfrestningar, orsakade av flygning.
— Flygteknikens snabba utveckling har medfört,
att flygplanens, särsk. stridsflygplanens,
prestationsförmåga numera överstiger flygpersonalens.
De aktuella flygmedicinska problemen
sammanhänga i främsta rummet med den mänskliga
organismens bristande förmåga att motstå snabba
förändringar i rörelsehastighet och rörelseriktning
samt med de rubbningar, som uppträda vid
flygning på höjder över 4,000 m.
Hastighetsökningen, accelerationen, hos en mot
jordytan fritt fallande kropp uppgår till 9,8 m/sek.
Denna acceleration är ett uttryck för jordens
dragningskraft, gravitationskraften, vilken användes
som enhet för mätning av accelerativa krafter
(gravitationskraften = g). Ett modernt
störtbombplan uppnår vid störtdykning hastigheter kring
1,000 km/tim. Vid upprätning av planet ur
dykningen utsättes flygaren för en accelerativ kraft
SU 9. — 1057 —
34 — Red. avsl. 29/io 48.
på c:a 8 g. Härvid slungas blodet från huvudet
ned mot underkroppen. Hjärtat och blodomloppet
kunna ej motstå denna påfrestning, vilket medför,
att näthinnan och hjärnan bli blodtomma. Det
svartnar för ögonen på piloten, ”black out”. Han
blir omtöcknad och ev. för en kortare tid
medvetslös. Risk föreligger, att piloten temporärt
förlorar herraväldet över maskinen, en ej ovanlig
orsak till flyghaverier, framför allt av
stridsflygplan, vilkas snabba undanmanövrer utsätta
flygaren för liknande accelerativa krafter som
störtdykning. — Atmosfärens syrgastryck sjunker med
stigande höjd ö.h. Symtom på syrgasbrist kunna
uppstå redan vid vistelse på 2,500 m höjd.
Allvarligare symtom uppträda i allm. först vid 4,000 m.
Synen försämras, omdömes- och
prestationsförmågan reduceras, pilotens reaktionstid inför signaler
och faromoment förlänges o.s.v. Allvarligt är, att
syrgasbristen i hjärnan kan avtrubba flygarens
omdömesförmåga till den grad, att han ej inser
sitt farofyllda läge och därför ej vidtar mot
syrgasbristen erforderliga åtgärder. — Flygning på
stora höjder, framför allt brant stigning till dylika
medför en annan fara. Det snabba fallet av
lufttrycket medför, att i blodet löst kvävgas frisättes
i blodbanan i form av kvävgasbubblor. Fenomenet
är i princip detsamma, som äger rum, då
kolsyre-bubblor bildas i en vichyvattensflaska, i och med
att korken öppnas. Kvävgasbubblorna i blodet
kunna täppa till de små blodkärlen. S.k.
luftem-bolier, gasproppar, uppstå med svåra smärtor, ev.
medvetslöshet och död som följd.
Flygmedicinsk forskning försöker finna medel
att undanröja el. minska verkan av de
påfrestningar, som flygning medför. Genom olika
åtgärder, bl.a. genom användande av en speciell
skyddsdräkt, som vid behov kan fyllas med luft,
förhindras i stor utsträckning de accelerativa
krafternas ogynnsamma inverkan på blodfördelningen
i kroppen. Genom övertryckskabiner och
inandning av ren syrgas minskas riskerna för syrgasbrist
och luftembolier. — Framför allt i USA och
England har flygmedicinsk forskning koncentrerats till
laboratorier med väldiga tekniska och medicinska
resurser. Även i Sverige har nyligen en dyl.
forskning organiserats. Ledningen handhas av den under
Ecklesiastikdep. sorterande, 1947 inrättade Statens
nämnd för flygmedicinsk forsknings- och
försöksverksamhet (Flygmedicinska nämnden).
Under denna arbeta tre laboratorer, var och en
i spetsen för ett flygfysiologiskt laboratorium,
f.n. två i Stockholm och ett i Lund. På dessa
laboratorier bedrives dels vetenskaplig forskning,
dels utprövas där den flygande personalens
lämplighet för sitt yrke. Aspiranternas förmåga att
motstå accelerativa krafter kan undersökas i en
s.k. människocentrifug, en slängkälke, som snabbt
kan bringas upp i hög hastighet. Deras
reaktioner vid flygning på stor höjd studeras i
undertryckskammare, en järnbehållare, där genom
sänkning av lufttrycket betingelser, identiska med
dem på stor höjd, skapas. Genom dessa och
andra undersökningar kunna för flygning olämpliga
individer utgallras och flygsäkerheten och
prestationsförmågan i såväl fred som krig ökas. B.U.
Flygmedicinska nämnden, se Flygmedicin.
Flygmekaniker, person, som genom avlagda cer-
—- 1058 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
