Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygmekaniker - Flygmeteorolog - Flygmeteorologi - Flygmillionär - Flygminering - Flygmoderfartyg - Flygmotor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLYGMETEOROLOG
tifikatsprov av Luftfartsstyrelsen auktoriserats att
i marktjänst utföra tillsyns- och
reparationsarbeten på angivna flygplanstyper. För att
erhålla mekanikercertifikat fordras 3 å 4 års
praktisk tjänstgöring. Efter godkänd
läkarundersökning och provtjänstgöring ombord på flygplan kan
f. erhålla certifikat, gällande för tjänstgöring som
färdmekaniker. En dyl. f. har till uppgift att
under flygning övervaka motorernas
arbetsförhållande, flygplanets värmesystem och luftkonditionering
m.m. På stora trafikflygplan finns en särskild
panel med instrument och reglage för f. B.Tm.
Flygmeteorolog, meteorolog, som tjänstgör vid
väderlekstjänsten vid civil flyghamn. Utbildningen
är i stort sett densamma som för meteorolog i
allm. Ant. fordras sålunda akademisk examen el.
meteorologisk tjänsteexamen. I denna ingår tre
års utbildning, därav två vid de särskilda kurser,
som anordnas vid Sveriges meteorologiska och
hydrologiska inst., samt ett års aspiranttjänstgöring
där. För de meteorologer, vilka vid inst. utbildas
för flygvapnets räkning, äger
aspiranttjänstgöring-en rum vid flygvapenförband. De första f. av
detta slag utexaminerades i april 1947. Flygvapnets
meteorologer kallas militärmeteorologer*. F :s
tjänstgöring består i utförandet av speciella
prognoser och rapporter m.m. till flygningens tjänst.
Se Flygmeteorologi. C.J.Ö.
Flygmeteorologi, del av meteorologien, avsedd
att tjäna flygningen samt att undersöka
företeelser av betydelse för denna. Vid de större
flygplatserna finnes särskild flygväderlekstjänst, där
synoptiska kartor uppritas, och som har till uppgift
att utfärda prognoser, gällande för bestämda
flygrouter el. områden. Till piloten överlämnas i regel
en s.k. startsedel, innehållande prognos,
observationer längs flygsträckan och på
destinationsorten ävensom vindförhållandena på olika höjder.
Muntlig rådplägning mellan flygmeteorolog* och
pilot förekommer också oftast, varvid
väderlekslä-get diskuteras, bl.a. med hänsyn till lämpligaste
flyghöjd och ev. risker. Vid behov lämnas
därtill meddelanden pr radio till flygplan i luften.
Förekomsten av dimma och isbarksbildning
innebära de största riskmomenten för flygning.
Problem, som gälla dessa företeelser, äro därför
föremål för flygmeteorologisk forskning. Även
sikt-förhållanden och molnhöjder bedömas och mätas
icke blott för det direkta behovet, utan dylika
observationer bearbetas också bl.a. för planläggning
av flygrouter och flygplatser. Sådana speciella
bearbetningar falla inom den s.k.
flygklimato-logien. C.J.Ö.
Flygmillionär, benämning inom den civila
lufttrafiken på den pilot, radiotelegrafist el.
mekaniker, som flugit 1 mill. km. Inom de europeiska
lufttrafikbolagen tilldelas vederbörande f. en
särskild utmärkelse, vanl. en knapp, försedd med
bolagets emblem. Genom tillkomsten av snabbare
flygplan utgör antalet flugna km icke längre ett
rättvisande mått på besättningsmedlems luftvana.
Flygminering, minering från flygplan, se Mina.
Flygmoderfartyg, se Flygplanfartyg.
Flygmotor, förbränningsmotor för flygplan.
Konstruerandet av f. erbjuder särskilda
svårigheter på gr. av kravet, att f. skall ha låg vikt och
bränsleförbrukning samt kunna arbeta
tillfredsstäl
lande under de med olika flyghöjd starkt växlande
förhållandena i fråga om lufttäthet och lufttemp.
— F:s kylning erhålles ant. med vätska (t.ex.
vatten, etylenglykol) el. med luft. Vätskekylningen
innebär en komplikation i form av en kylare och
vätskeledningar, som kan öka risken för
driftstörningar, men den vätskekylda f. kan erhålla en
utformning och en inbyggnad i flygplanet, som
medför ringa luftmotstånd. Etylenglykol, som har
hög kokpunkt (c:a 2000), fordrar för värmets
bortledande mindre kylararea än vatten. För att
luftmotståndet skall bli litet, kan kylaren
anordnas utmed ytan av vingar el. flygkropp.
Vätskekylda f. äro vanl. radmotorer (I-, V-, W-motorer
etc.). Luftkylda f., vilka numera ha väsentligt
större användning än vätskekylda f., kunna vara
radmotorer men äro i allm. stjärnmotorer. Vid
radmotorer uppsamlas kylluft från
propellerns slipström av särskilda kylluftindrag,
varefter luften fördelas till de olika cylindrarna med
tillhjälp av ledplåtar. Vid stjärnmotorer
sitta cylindrarna i 1, 2 el. 4 kransar kring ett i
huvudsak cylindriskt vevhus, och cylindertopparna
och en del av cylindermanteln sticka ut radiellt.
Genom ledplåtar, insatta mellan cylindrarna, tvingas
luften in mellan kylflänsarna på cylindertoppar och
mantlar för erhållande av effektiv kylning. — En f.
har vanl. tallriksventiler, men det engelska
företaget Bristol Aeroplane Co. tillverkar huvudsaki.
slidmotorer, där insugning och utblåsning
regleras av slider. De flesta f. äro förgasarmotorer.
Under senare år ha emellertid, särsk. i Tyskland,
motorer med direkt insprutning av bränsle i
cylindrarna fått vidsträckt användning. Många
försök att framställa dieselflygmotorer ha företagits,
men endast Junkers synes på den vägen hittills
ha kunnat konstruera en lämplig f. Att
dieselmotorerna ej fått större användning, beror på
motorernas snabba utveckling på senaste tid, främst
tack vare bränslets kraftiga förbättring, spec.
genom höjande av dess oktantal (se d.o. och
Flygbensin), sekunderad av ett rationellt
förbättrande av motorkonstruktionen, främst i
kylnings-hänseende (tätare anordnade och bättre fördelade
kylflänsar, ledplåtar för kylluften, saltkylda
ventiler). Den successiva förbättringen av bränslets
oktantal har möjliggjort uttagandet av allt större
effekt hos f. för en och samma slagvolym. En
annan metod för åstadkommande av momentan
effektökning (t.ex. vid start) erbjuder
vattenin-sprutning under kortare tidsperioder i motorns
in-loppssystem, varigenom risken för uppkommande
knackning (jfr Oktantal) minskas. — För att det
av f., särsk. stjärnmotorer, förorsakade
luftmotståndet skall förminskas, omges f. av en
ring-formig huv med lämplig profil, endera
Townend-ring el. NACA-inklädsel, vilka i princip verka på
samma sätt, ehuru den förra är kortare och mindre
effektiv än den senare. På gr. av att luftens
täthet minskas med höjden ö.h., måste förgasarna,
resp, bränsleinsprutningsanordningarna till f. ha
anordningar för att anpassa bränsletillförseln efter
lufttätheten. Vanl. göres lufttrycket i
flottörkammaren beroende av trycket i f:s insugningssystem,
men variabla bränslemunstycken användas även.
Införandet av insprutningsförgasare
(Bendix-Strom-berg), där bränslet tryckes in genom lämpligt pla-
— 1059 —
— 1060 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
