Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygmotor - Flygmyra - Flygnavigation - Flygnavigatör - Flygning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLYGNING
cerade munstycken, har
minskat risken för
isbildning i förgasaren. Vid
äldre förgasare tillfördes
i vissa fall extraluft efter
förgasaren. — För att
effekten, trots minskningen
i lufttäthet, skall bli hög
även på stor flyghöjd,
införes förkompressor i stor
utsträckning. Vanligast är
fläktkompressorn, driven
från vevaxeln. Roots
förkompressor och
excenter-kompressor bli i allm. för
skrymmande. Den med
avgasturbin drivna
förkompressorn börjar få allt
större användning. Den är
den teoretiskt
gynnsammaste typen, samtidigt som
den är en utmärkt
ljuddämpare. — F. driver en
luftpropeller. De nu
använda, höga varvtalen vid
f. ge propellern vid hög
effekt för stor
spetshastighet, varför en
reducerings-växel införes mellan
vevaxeln och propelleraxeln.
— 1,000—2,200 hk äro
numera vanliga effektbelopp
för större f., och
utveck
lingen går mot vida högre effekt. F. på c:a 3,500 hk
för trafikflygplan äro under tillverkning. På sista
tiden har f. erhållit en svår konkurrent i
anordningar för reaktionsdrift* och raketdrift* av flygplan
och flygande projektiler. I båda fallen uppkommer
den framdrivande kraften genom reaktionen vid
snabb utströmning av gaser i riktning bakåt i förh.
till flygriktningen. Reaktionsdrift arbetar med gaser,
som erhållas vid förbränning av bränsle med syre
från den omgivande luften, under det att raketdrift
arbetar med syrebärande bränsle. — Litt.: E.
Björnsjö, ”Motorlära” (omarb. uppl. 1940), avsedd för
utbildning vid lägre tekniska läroanstalter; F.
A. F. Schmidt, ”Verbrennungsmotoren” (1939),
behandlar termodynamiska och experimentella
underlag för f.; A. W. Judge, ”Aircraft engines” (2
bd, 1940—41), intar en mellanställning mellan de
förutnämnda verken. [E.Bö]H.Kn;B.Tm.
. Flygmyra, benämning på de bevingade hannarna
och honorna bland myrorna, till skillnad från de
vinglösa arbetarna.
Flygnavigation, navigering el. kurs- och
lägesbestämning från flygplan. För f. erforderliga
hjälpmedel äro kompass, fartmätare, flygplansur,
karta,. pejlanordning samt mottagare och sändare
för radiokommunikation med markradiostationer.
På trafikflygplan finnas även som regel
avdrifts-mätare och radiokompass, vars indikator anger
vinkeln.’mellan en viss markradiostation och
flygplanets längdriktning. Dessutom förekommer
utrustning, byggd på radarprincipen, vilken medger
kontinuerlig bestämning av avståndet till
markradiostation. Spec. vid flygning över världshav uL
föres astronomisk f. med reflexionsinstru-
Profil av flygmotor (typ fast, luftkyld stjärnmotor).
i vevhus, 2 vevaxel, 3 vevaxellager, 4 vevtapp, 5 motvikt, 6 huvudvevstake, 7 bivevstake,
8 kolv, 9 kolvtapp, 10 cylinder, 11 cylindertopp, 12 kamhjul, 13 kamhjulsdrev, 14 lyftare
med rulle, 15 ventilstång, 16 ventilvippa, 17 vippkåpa, 18 ventil, 19 ventil fjäder, 20 oljepump,
21 oljefilter, 22 oljerör, 23 förgasare, 24 inloppsrör, 25 magnetapparat, 26 magnetdrev,
27 tändkabel, 28 tändstift, 59 propellernav, 30 fästplåt. — Se även bilder å pl. vid sp. 1072.
ment genom den s.k. astrodomen, en
genomskinlig glaskupol på flygkroppens översida. Vid
flygning utan marksikt utgör utrustning för
blindflygning* nödvändiga hjälpmedel för f. På stora
flygplan, spec. i interkontinental trafik, ingår
navigatör som särskild besättningsmedlem. På
svenska flygplan skall dyl. befattningshavare
inneha certifikat, utfärdat av Luftfartsstyrelsen. B.Tm.
Flygnavigatör, se Flygbesättning och
Flygnavigation.
Flygning, färdande i luften (se även
Segelflygning och Modellplanflygning). Redan antikens
människor ha drömt om f. (se Daidalos). De
första bevarade skisserna av en mekanisk
flyganordning härröra från Lionardo da Vinci (1452
—*509), som konstruerade aerodyner av typerna
ornitopter och helikopter samt
en fallskärm. Svensken E.
Swedenborg gjorde 1716 utkast
till flygplan enl. principen fast
bärplan och propellerliknande
framdrivningsanordning. Den
första f. gjordes med ett
luftfartyg enl. systemet lättare
än luften, d.v.s. aerostat,
1783. Luftfartyget var en
varm-luftsballong (se Ballong),
konstruerad av bröderna É. och
J. Montgolfier. S.å.
tillverkades den första vätgasfyllda
ballongen, som efter sin
konstruktör, fysikern J. A. C.
Charles, benämnes charlière. De
första ballongerna voro
kul
Fallskärm tecknad
av Lionardo da
Vinci.
— 1061 —
—• 1062 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
