Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Foderjäst - Foderkakor - Foderkonservering - Foderkål - Foderlista - Foderlosta - Fodermajs - Fodermarsk - Fodermedel - Fodermjöl - Fodermärgkål, foderkål, jättekål, kokål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FODERMÄRGKÅL
lösning av träsocker el. melass. F:s värde ligger
i dess höga halt av B-vitamin, men den är även
rik på äggviteämnen. 0,8 kg åtgår till en foderenhet.
Foderkakor, fodermedel, som bakats el. pressats
till kakor. Dessa bestå av ett el. flera fodermedel,
ss. säd, frön, mjöl, kli, potatis, skummjölk,
ostämne, blod och växtdelar. Störst användning ha de
foderkakor, vilka erhållas som biprodukt inom
oljeindustrien och vanl. kallas o 1 j e k a k o r. Under
benämningen oljekakor gå dels de vid pressningen
bildade kakorna, dels mjöl, som framställts av
dessa el. av frön. I nedanstående tab., som
utarbetats av Forsögslaboratoriet i Köpenhamn, finnas
uppgifter om våra vanligaste oljekakors kemiska
sammansättning och fodervärde (jfr Foderanalys).
Oljekakornas fodervärde är i hög grad beroende
av deras protein- och fetthalt samt skalkvantitet.
Temp. vid pressningen inverkar även. Solros-,
jordnöts-i och bomullsfrön böra skalas, innan
pressning el. extrahering äger rum. Kallpressade kakor
anses vara mera lättsmälta och aptitliga för djuren
än varmpressade. Till komplettering av
hemma-odlat foder passa särsk. de äggviterika jordnöts-,
soja-, bomullsfrö- och solroskakorna. — Om
förvaringsplatsen är fuktig, sönderdelas och
härskna oljekakorna lätt och förstöras även av
bakterier. I kakorna förekomma ofta skadliga
föroreningar, ss. metallstycken, sand och giftiga frön.
Sandhalten bör helst understiga 2 %. Metallen kan
avlägsnas medelst kraftiga magneter. Oljekakorna
äro, med undantag av linfrökakorna, fattiga på
A-vitaminer. Halten B-vitaminer är
tillfredsställande, medan C-vitaminer fullst. saknas. H.Fqt.
Foderkonservering, lantbr., se Foderberedning
och Pressfoder.
Foderkål, lantbr., se Fodermärgkål.
Foderlista, lantbr., förteckning på ransonernas
storlek och sammansättning vid utfodring*.
Foderlosta, bot., art av lostesläktet*.
Fodermajs, lantbr., se Majs.
Fodermarsk (jfr Marsk), se Jordbruksbefäl.
Fodermedel, gemensam benämning på olika slags
kreatursfoder. De indelas vanl. i kraftfoder,
saftfoder, stråfoder och mineralfoder, vartill komma en
del f. av animaliskt ursprung. Med kraftfoder*
menas koncentrerade och oftast mycket lättsmälta
f., ss. spannmål, frön, kvarnavfall, maltgroddar,
melassfoder och oljekakor (se även
Fodercellulosa). Till saftfoder räknas grönfoder, bete,
pressfoder, rotfrukter, potatis samt en del
fabriks-avfall, ss. betmassa, melass, pulpa, drank och drav.
Stråfodret utgöres av hö, halm och agnar.
Mineralfodret* avser att fylla djurens
behov av mineralämnen. Bland dessa kunna
nämnas koksalt, foderfosfat, slammad krita,
kalkstens-mjöl och jodkalium. Animaliska f. äro mjölk
och mejeriavfall, kött-, fisk-, sill- och blodmjöl.
Som s.k. ersättnings- el. nödfoder*
ifrå-gakomma vass, löv, ljung, mossor och lavar m.m.
— Saft- och stråfoder kallas ofta med ett
gemensamt namn för grovfoder i motsats till
kraftfoder, som är ett koncentrerat f. För att
betecknas som kraftfoder skall produktionskvotienten
vara större än 0,17 (se Fodervärde). F. indelas
stundom även i torra och saftiga. Slutligen
uppdelas de ej sällan i praktiken i hemmaproducerade
f. och köpfoder. Flertalet äro att hänföra till den
förra kategorien, medan oljekakor, fodercellulosa,
melassfoder, kött-, blod-, fisk- och sillmjöl,
mineralfoder m.m. äro köpfoder. En del av
avfalls-produkterna från industrien, ss. betmassa, melass,
pulpa och drank, erhållas från fabrikerna vid
leverans av råmaterial. — F:s näringsvärde och
smält-barhet beror i hög grad på halten av växttråd.
Denna fordrar stort tuggningsarbete och kan göra
lättsmälta näringsämnen svåråtkomliga för
foder-smältningsvätskorna. Jfr Foderanalys,
Foderberedning, Näringsämnen och Utfodring. — Litt.: J.
Axelsson, ”Våra f., deras sammansättning,
smält-barhet och näringsvärde” (2 bd, 1936). Eo.
Fodermjöl, ett sällsynt fodermedel, erhålles i
kvarnar som biprodukt vid mjölsiktning efter
målning av vete, råg, korn, havre el. ris och
användes huvudsaki. till utfodring av göddjur,
ungdjur och dragare. På gr. av sin finhet bör f.
helst givas djuren i blandning med grövre
kraftfoder. Råproteinhalten är högst hos vete- och lägst
hos risfodermjöl. Innehållet av smältbar äggvita
är obetydligt större än i motsvarande sädesslag.
Askan är relativt rik på fosfor. Fodervärdet
uppskattas till c:a 1 foderenhet pr kg f. H.Fqt.
Fodermärgkål, även kallad foder-, jätte- el.
k o k å 1 (Brass’ica olera’cea var. aceph’ala subvar.
plana), är en korsningsprodukt av kålrabbi och
Råprotein »/o Rå fett •/. Kväve fria
extraktiv-ämnen Växttråd Aska % Vatten »/o Kg till 1 fe. Smältbar
renprotein g pr fe.
Jordnötskakor, skalade 49,o 7,2 21,4 5,s 6,3 10,2 0,8 342
,, delvis skalade 40,0 8,0 19,5 16,3 6,4 0,8 1,0 334
,, oskalade 31.» 8,8 17,7 26,7 6,4 9,4 1,5 322
Bomullsfrökakor, skalade 43.s 7,7 23,2 10,0 6,3 Q,o 0,9 319
,, delvis skalade 33,8 6,4 27,4 16,1 6,3 10,0 1,0 286
,, oskalade Sesamkakor 22,5 4>8 32,7 23.5 5,5 11,0 1,5 232
39>2 10,5 22,2 5,7 I 1,3 11,1 0,8 287
Sojakakor 44,0 5,7 26,7 5,4 5,8 12,4 0,8 312
Sojamjöl 45,J 1.0 27,6 5,4 6.3 13,8 0,85 349
Solroskakor, skalade 39-3 9,3 20,9 15,6 6,3 8,3 0,9 310
,, delvis skalade 29,3 8,8 22,3 24,8 5,9 8,9 1,0 207
,, oskalade 21,7 9.6 22,4 32,5 16.9 4,6 9,2 1,2 229
Solrosfrömjöl, skalat 42,4 1,0 22,7 7,1 10,0 1,0 389
Rapskakaor 3M 10,1 28,4 I 1,4 7,6 11,1 0,95 218
Hampfrökakor 33.3 8,5 13,S 27,2 8,5 9,0 1,1 307
Linfrökakor 31.» 7,1 34,8 8,6 5,8 T 2,4 0,9 233
Kokoskakor 20,6 7,4 42,9 11,4 6,9 10,8 0,9 156
Babassukakor 23,3 6,1 40,4 13,9 6,3 10,0 0,9 776
Palmkakor 17.7 6,9 45,5 13,ä 4,2 12,2 T.O 128
Palmkärnsmjöl 18,7 1,6 39,1 25,4 4,3 10,9 1,0 154
SU 9. — H2I —
36 —- Red. avsl. */n 48.
— 1122 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
