Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fokin, 1. Michail - Fokina, 2. Vera - Fokion - Fokis - Fokker, Gerard - Fokus - Fol. - Folcke - Folcke, Nils-Magnus - Folcker, Erik - Folda (Nord-Tröndelag fylke)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLDA
av hans ursprungliga och originella fantasi, äro
ofta bisarra och dramatiskt expressiva, dock
alltid strängt behärskade i form och pregnanta i
stil. —- Man har oriktigt velat uppfatta F. som
motståndare till den klassiska baletten med dess
tyllkjolar och tåspetsdans. Fastän F. är skapare
av det moderna ”koreografiska dramat”*, är hans
yppersta verk dock ”Sylfiderna”, en rent
klassisk balett i en romantiserad 1830-tals
Taglioni-stil. — Som dansör var F. en av vår tids mest
berömda. Hans dans var tekniskt formfulländad,
mimiskt-dramatiskt uttrycksfull och av en
kultiverad och nobel karaktär, som icke uteslöt
temperament och intensitet. — Litt.: V. Svetlov &
L. Bakst, ”Le ballet contemporain” (1912); W. A.
Propert, ”The Russian ballet in Western Europé.
1909—20” (1921); C. W. Beaumont, ”A history of
ballet in Russia” (1930), ”Michel Fokine and his
ballets” (1935); L. Kirstein, ”F.” (1934). [V.Fi]B.Hgn.
2) Vera Fokina [få’-], den föreg:s hustru,
dansös (f. 1886), av portugisisk-judisk
härstamning; blev 1899 elev vid Mariinskijteaterns
balettskola i Petersburg; 1906 g.m. F.i), i vars
baletter hon uppbar huvudroller, bl.a. i Stockholm vid
deras besök 1913, 1914, 1918 och 1925. Fokinas
dans utmärktes av en betagande grace och
själfull ädelhet i mimik, linjeföring och rörelser. Utan
att tekniskt nå upp till Pavlova el. Karsavina,
var hon även rent formellt en mycket betydande
dansös. V.Fi.
Fo’kion (grek. Fokion, lat. Pho’cion), atensk
fältherre och politiker (c:a 400—318 f.Kr.),
lärjunge till Platon. Redan tidigt vann F.
anseende som skicklig fältherre och valdes 45
gånger till atensk strateg. I inrikespolitiken
motståndare till den radikala demokratien
eftersträvade F. utåt ett gott förhållande till
Makedo-nien och ansåg motståndet mot den nya stormakten
hopplöst, ehuru han alltid lojalt deltog i
striderna. Efter nederlaget vid Chaironeia 338
utverkade F. genom sitt anseende, att Alexander efter
Tebes fall skonade Aten. Som en av det
make-donienvänliga oligarkiska partiets främsta män
spelade F. därefter en betydande roll i Atens
politik. Vid en demokratisk restauration i
samband med striderna mellan diadokerna dömdes
han till döden och tvangs att tömma giftbägaren
(318 f.Kr.). F:s statsmannagärning bedömes olika,
men fast står, att han var en av Atens
hederligaste och självständigaste politiker under
300-talet f.Kr. K.H.
Fokis [få’-], grek. Fokis’, lat. Phocis, landskap i
Mellangrekland mellan Lokris och Doris i v. och n.,
Korintiska viken i s. och Beotien i ö. F. består mest
av bergstrakter kring Parnassos’ massiv men har
en bördig slätt kring Kefisosfloden, som
genomflyter F. Fokernas dialekt visar doriska drag med
aioliskt inslag. Av F:s 22 städer voro Delfi och
Elateia de viktigaste. F:s historia bestämmes
delvis av Delfis*. Det var 457—447 f.Kr. anslutet
till Aten men stod sedan på Spartas sida. F.
tvangs efter slaget vid Leuktra (371 f.Kr.) att
ansluta sig till Tebe men gjorde snart obstruktion
och vägrade ställa sin här till dess disposition.
Den härur uppkomna konflikten, det s.k. 3æ
heliga kriget (356—346 f.Kr.), blev världshistoriskt
betydelsefull därigenom, att den gav kung »Filip
Fokker i sin första flygmaskin 1911.
av Makedonien tillfälle att avgörande ingripa i
Greklands förhållanden. Filip gav landet en ny
ordning, lät nedriva stadsmurarna och tillät blott
öppna byar. Någon historisk roll spelade F.
därefter ej. — Det moderna F. utgör jämte Fthiotis
en nomos, se Fthiotis-Fokis. [N.V.]K.H.
Fokker [fåkk’-], Antoni Herman G e r a r d,
holländsk flygplanskonstruktör (1890—1939), anlade
1913 en flygplansfabrik i Schwerin och förestod
under i:a världskriget Flugzeug-Waffenfabrik
Reinickendorf. F:s konstruktioner av
krigsmaskiner användes i stor utsträckning av tyskarna under
kriget och bidrogo i hög grad till deras
framgångar i luften. 1919 anlade F. en flygplansfabrik
i Amsterdam, N. V. Nederlandsche
Vligtuigenfa-briek, och sedermera dotterfabriker i ett flertal
länder. Inom lufttrafiken användas F:s
konstruktioner i stor utsträckning; hans företag är ett
bland de första, som varit ekonomiskt bärande utan
subsidier. F.As.
Fokus (lat. foBus, eg. härd), fys., se Brännpunkt.
Fol., förk. för folio.
Folcke, se även Folke.
Folcke, N i 1 s-M a g n u s, författare (f. 19/s 1891),
studerade i Uppsala 1912—14, e.o.
kammarskrivare i Generaltullstyrelsen 1915—22. F.
debuterade 1913 med diktsaml. ”Timmertallar och
torrfuror”, där han Fröding-påverkad gav bilder av
norrländsk natur. Han gjorde sig sedan känd för
dikter om Uppsala, studentglädjen, kvinnan och
våren (”Upsalavår”, 1916, ”Den förlorade sonen”,
1920, ”Stockholmsår”, 1928). F. har vidare utg.
diktsaml. ”En far till sin son” (1939) och ”Albert
och staden” (1944), den senare med
stockholms-motiv. ”Visor om våren och kärleken” (1947) är
ett urval av F:s lyrik med efterskrift av förf. F.
har också skrivit romaner (”Arkitekt Cergius”,
1927, ”Den gråa floden”, 1928, ”Gartel kommer
hem”, 1933) och skådespel (”Makt”, 1938”,
”Tjuven”, 1942, ”Uppgörelser”, 1945). E.
Folcker, Erik Gustaf, museiman (1858—1926),
fil. kand. 1886, amanuens vid Nationalmuseum s.å.,
intendent 1913, överintendent 1919—25. F. ägnade
särsk. sina krafter åt konstslöjden, var bl.a. sekr.
i Svenska slöjdföreningen 1895—1913, vars tidskr.
han redigerade, och var 1887 en av stiftarna av
Föreningen för grafisk konst.
Folda, det öppna kustvattnet s. om ögruppen
Vikna i Nord-Tröndelag fylke, Norge; fortsättes
mot n.ö. av en bred fjord med samma namn. Från
— 1137 —
— 1138 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
