Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folda (Nord-Tröndelag fylke) - Folda (Nordland fylke) - Foldal - Folder, vikblad - Fole - Folengo, Teofilo - Foley, John Henry - Folgefonna - Folgerit - Folia - Folia (dans) - Folkaceus - Foliant - Foliation, knoppläge - Folie, folium - Folie (galenskap) - Folie d’Espagne - Foliera - Foliering - Folies-Bergère - Foligno - Folin, Otto - Folinsyra, pteroylglutaminsyra - Folio (fol.) - Foliosus - Foliot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLDA
fjordens inre del går mot ö. en smal bågformigt
böjd fjord, Indre Folda.
Folda, fjord i Nordland fylke. F., som är en av
Vestfjordens sidoarmar, är Norges mest
förgrenade fjord.
Foldal, härad i Norge, se Folldal.
Folder [eng. utt. fåilTdo, sv. fåll’-] (eng., av
fold, vika), v i k b 1 a d, reklammeddelande i
tryck-saksform, som är vikt en el. flera gånger genom
parallella och/el. korsade falsningar. F. utföres i
alla tänkbara format. Då den varken är skuren el.
häftad, förfogar man över en större
sammanhängande yta för illustrationer och text än i en vanlig
broschyr. En f. av mycket stort format kallas
ibland för ”bredsida” (amer. broadside).
Fole, socken i Bro ting i Gotlands n. hd och
församling i Väskinde, Bro, Fole och Lokrume
pastorat i N. kontraktet av Visby stift, ö. om
Visby; 28,23 km2, därav 28,22 land; 416 inv. (1948;
15 inv. pr km2). Kring den centrala huvudbygden
breda sig skogbevuxna grus- och kalkstensmarker;
åkern utgör 35 °/o av landarealen, skogsmarken
47%. Av fornlämningar finnas järnåldersgravfält,
kämpagravar, en bildsten, tre runstenar och två
bygdeborgar. Kyrkan av kalksten har romanskt
torn men visar f.ö. den gotländska
övergångs-stilen (invigd o. 1280) med två skepp i långhuset
och rak korgavel. Flera medeltida inventarier äro
bevarade, träkrucifix, ringklocka och en rikt
skulpterad kalkstensdopfunt (o. 1200). Altarverket är
från 1654. Kyrkan restaurerades 1923. — Namnet
är dunkelt. Det skrevs vid ett tillfälle på
1300-talet Folij, 1316 de Fole. P.;E.W.;Er.
Folengo [fåläg’gå], T e o f i 1 o, italiensk diktare
(1492—1544). F:s förnämsta arbete är ”Baldus”, en
dikt på makaroniskt latin, utg. under pseud. M e
r-1 i n C o c a i (bästa ed. 1552), en framställning av
böndernas och det lägre folkets liv, delvis i form
av en parodi på riddardiktningen; den är den
europeiska makaroniska poesiens främsta verk. —
Uppl.: ”Le maccheronee” (2 bd, 1928), ”Opere
italiane” (3 bd, 1911—14).
Foley [fåu’li], John Henry, engelsk
bildhuggare (1818—74). F:s mest kända verk äro general
Outrams ryttarstaty i Calcutta och ”Asia” vid
Albert Memorial i Hyde Park, London; han har
även smyckat många offentliga byggnader i sistn.
stad med representativa skulpturer.
Fol’gefonna, platåglaciär i Hordaland fylke, s.v.
Norge, mellan Hardangerfjorden och dess sidoarm
Sörfjorden; c:a 280 km2. F., som till storleken är
Norges tredje glaciär, når 1,653 m ö.h. Genom två
djupa dalgångar i n. äro två mindre partier
avskilda från huvudglaciären i s.
Folgeri’t, miner., se Pentlandit.
FoTia (lat.), se Folium.
Foli’a, spansk dans, se Folie d’Espagne.
Folia’ceus, -a, -um (av lat. fol’ium, blad),
artnamn på bladlika växter, t.ex. vissa lavar, el.
sådana med någon bladlik del.
Folianf (av mlat. folia’re, utbreda blad), bok i
folioformat; mycket stor bok (se Folio).
Foliatio’n, knoppläge, bot., se Blad, sp. 58.
Fo’lie, folium (lat. fol’ium, blad), dets. som
bladmetall*.
Folie [fåli’] (fra.), galenskap. Jfr
Sinnessjukdomar.
Folie d’Espagne [fåli’ däspani’] (fra., ”spansk
dårskap”), gammal spansk dans i 3/4 takt,
dansades solo med kastanjetter i flerfaldiga
variationer; urspr. från Portugal (folias
por-tuguesas’), där den dansades av flera par. Salinas
nämner redan 1577 en ”folia” bland spanska
danser. Den klassiska melodien till F. (tidigast känd
i M. Praetorius, ”Musae sioniae”, 1610) har
använts bl.a. i Corellis variationsverk, ”La Follia”,
och var spridd i svensk folkmusik på 1700-talet,
bl.a. till ”Sinclairvisan”.
Folie’ra (jfr Foliant och Folie), belägga med
metallfolie (se Foliering); numrera sidor el.
uppslag i t.ex. räkenskapsbok. Jfr Interfoliera.
Folie’ring, anbringande av en speglande
metallisk hinna av silver på spegelglas. Silvret utfälles
på kemisk väg ur silvernitrat. För att
beläggningen skall bli felfri och hållbar, måste glaset
vara ytterst väl rengjort. — Tidigare användes
en metod, där den speglande hinnan utgjordes
av tennamalgam. På gr. av risken för
kvicksilverförgiftning är denna metod numera förbjuden.
Folies-Bergère [fåli’-bärzä’r] (fra., till folie,
upptåg; förr även: lusthus, förlustelseställe på landet,
och bergère, herdinna), ”music-hall” vid Rue Richer
i Paris, grundlagd 1869 och särsk. berömd för den
luxuösa utstyrseln av sina stora revyer.
Foligno [fålinJ’å], stad i Umbrien i mellersta
Italien, 30 km s.ö. om Perugia; 10,694 inv. (1936).
F. ligger i Topinos dal vid järnvägen
Rom—An-cona. Såväl vid en jordbävning 1832 som till följd
av krigshandlingar i 2:a världskriget led staden
betydliga skador. Kvar stå dock alltjämt talrika
äldre byggnadsverk, däribland katedralen i delvis
ännu bibehållen romansk stil (kryptan
bombska-dad) samt San Niccolö, båda med rika interiörer.
Stadshuset inrymmer museisaml. F. omges av
murar. Vinodling, textil-, läder- och
sockerindustri. P.;E.W.
Foli’n, Otto, svensk-amerikansk biokemist
(1867—1934), fil. dr i Chicago 1896, bitr. prof, i
biokemi vid Harvard Medical School 1907, prof,
där sedan 1909; med. hedersdr i Lund 1918. F.
har särsk. varit verksam på den kemiska
analysens område, varvid han skapat ett flertal
metoder för bestämning av blodets och urinens
sammansättning, vilka visat sig vara värdefulla för
kliniskt bruk.
Foli’nsyra, pteroylglutaminsyra, ett från
början ur bl.a. spenatblad, sedan 1946 även
syntetiskt framställt ämne, tillhörande vitamin
B-gruppen. F. har visat sig vara av betydelse för
blodbildningen och användes i form av tabletter
vid vissa former av anemi, särsk. perniciös anemi.
Fol’io, förk. f o 1. (eg. ablativ av lat. foVium,
blad), bokformat (jfr Format), vid vilket varje ark
är vikt blott en gång (4-sidiga ark); helarksformat;
numrerat blad i bok utan sidonumrering; numrerad
sida, uppslag i räkenskapsbok. — F. r e c t o, på
högersida, f. v e r s o, på vänstersida.
Folio’sus, -a, -um (av lat. foVium, blad),
artnamn på bladrika växter.
Foliot [-å’t], svängel hos urverk. Hämverk,
bestående av en f. jämte ett par på f.-spindeln
anordnade ”lappar”, samarbetande med ett steghjul,
framkommo på 1200-talet och utgöra föregångare
till såväl pendel- som oro-hämningarna. Se Ur.
— 1139 —
— 1140 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
