- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 9. Exlibris - Fonolit /
1157-1158

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkbildningsarbete

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FOLKBILDNINGSARBETE

si ty extension kom att spela en särsk. stor roll,
vad det sydsvenska univ. beträffar. Sålunda
del-togo ett stort antal av de akad. lärarna vid univ.
i Lund i den populärvetenskapliga
föreläsnings-verksamheten. Vad Uppsala univ. beträffar,
kom-mo särsk. studentföreningarna Verdandi* och
H e i m d a 1* att spela en betydelsefull roll för
f., bl.a. genom utgivandet av populärvetenskapliga
småskrifter. I och med
Folkbildningsförbundets* bildande förflyttades emellertid
tyngdpunkten i det mellansvenska f. från Uppsala till
Stockholm. — Senare har även
studiecirkelverksamheten rönt inflytande från England, särsk.
genom startandet av s.k. universitetscirklar efter
mönster av de engelska tutorial classes. Likaledes
organiserades ABF i viss mån efter mönster av
det 1903 bildade engelska arbetarnas
bildningsförbund, Workers’ Educational Association.

I syfte att bereda landsbygdens ungdom
samma möjligheter till föreningsteknisk skolning och
medborgerlig bildning, som arbetarrörelsens
ungdom erhållit i sina organisationer, startades
1917 Svenska landsbygdens
ungdomsförbund (SLU), vars studiearbete sedan 1930
organiseras av Svenska landsbygdens
studieförbund (SLS), och 1918
Jordbrukarungdomens studieförbund (J UF).
Under 1930- och 1940-talen organiserade även
andra stora befolkningsgrupper sitt studiearbete:
1935 bildades Tjänstemännens bildning
s-verksamhet (TBV) bland olika
tjänstemannaorganisationer. Det 1931 bildade Sveriges
kristliga bildningsförbund, en
sammanslutning av flertalet kristliga bildnings- och
ungdomsföreningar, har 1948 uppdelats på
Sveriges kyrkliga studieförbund,
Frikyrkliga studieförbundet, KFUM och
KFUK. 1940 bildades Studieförbundet
Medborgarskolan (SFM). Som
studieförbund har även godkänts Folkuniversitetet*
— tidigare den 1917 bildade
Folkuniversitetsför-eningen, omorganiserad 1943. — Under
krigsåren växte ett f. av stora mått fram inom f ö
r-svarsväsendet. Vid försvarsstaben
upprättades en särskild detalj med uppgift att organisera
bildningsverksamheten vid beredskapsförbanden:
fältbibliotek, föreläsningar, studiecirklar,
korrespondensundervisning och teater (se Personalvård).

Under senare år ha strävandena inom det
svenska f. särsk. gått ut på att skapa förutsättningar
för ett effektivare f. genom att utverka ökade
statsbidrag och i samband därmed få till stånd
sådana förändringar av anslagsvillkoren, att det
mera intensiva f. uppmuntrades. Bl.a. har man
velat åstadkomma detta genom föreskrifter om
samarbete mellan de olika grenarna av f. och
genom en anknytning av detta till det officiella
undervisningsväsendet, särsk. univ. och folkhögsk.
Dessa strävanden kommo till uttryck i det av de
s.k. Fo Ikb il dningssakkunni ga 1923
avgivna betänkandet. I anslutning till en av
Skolöverstyrelsen 1924 gjord bearbetning härav beslöto
statsmakterna 1929 en omorganisation av f., särsk.
vad beträffar folkbibi, (se d.o., sp. 1149) men i viss
mån även i fråga om den populärvetenskapliga
fö-reläsningsverksamheten. Redan 1928 hade
Folkbild-ningssakkunnigas och Skolöverstyrelsens förslag lett

till en omorganisation av de s.k. flyttande
folkhögskolekurserna (numera benämnda f o 1
k-bildningskurser), varigenom denna
verksamhet knöts närmare till folkhögsk., vilka alltmer
kommit att i landets skilda delar bli centraler för f.
Det av 1923 års sakkunniga föreslagna understödet
till studiecirkelverksamheten kunde av
statsfinan-siella skäl icke genomföras. Under de två sista
decennierna har f. väsentligt utökats till nya
kulturområden och nya befolkningsgrupper, och
nya bildningsmedel och studieformer ha
tillkommit. Som den tidigare utredningen icke längre
var aktuell, tillkallades 1944 sakkunniga för att
utreda Statens understödjande av det frivilliga
bild-ningsarbetet (1944 års
folkbildningsutred-n i n g). De sakkunniga framlade 1946 d. 1 av
betänkandet ”Allmänt folkbildningsarbete” och 1948 d. 2
”Estetiskt folkbildningsarbete”. I huvudsaklig
överensstämmelse med utredningens förslag antog
riksdagen 1947 en ny författning för det fria och
frivilliga f. Förutom reviderade bestämmelser för
föreläsningsverksamheten och
folkbildningskurser-na och en höjning av centralbiblioteksanslagen
innehåller författningen bestämmelser om
statsunderstöd till universitetscirklar och till studiecirklar
(bidrag till inköp av grundböcker,
korrespondenskurser, lärararvode) och inrättandet av en
folkbildnings-rotel inom Skolöverstyrelsen med ett
undervisningsråd, två konsulenter och kontorspersonal. Anslag
utgår till folkbildningskonsulenter i länen.

Samma synpunkter, som i och med
demokratiseringen av samhället gjort sig gällande i det
svenska f., kommo särsk. efter i:a världskriget
till uttryck i ett flertal av de europeiska staterna.
Framför allt i Tyskland vidtogos kraftiga
åtgärder för höjande av folkbildningen (se
Folkhögskola). På engelskt initiativ tillkom 1919 en
internationell organisation för f., The World
Association for Adult Education. Denna organisations
verksamhet upphörde under 2:a världskriget.

Det äldre svenska f. präglades i hög grad av
intellektualistiska synpunkter. Man åsyftade
framför allt att meddela kunskaper. Särsk.
framträdande var denna uppfattning inom den
populärvetenskapliga föreläsningsverksamheten. En
förskjutning från de intellektualistiska synpunkterna
på f. kan numera konstateras. Samtidigt som man
söker att genom villkoren för statsbidrag och på
annat sätt särsk. uppmuntra och tillgodose det
verkliga studieintresset, lägger man mera än
tidigare vikt vid de etiska och estetiska synpunkterna
på f. Sålunda betonar man såväl inom
folkbibl.-verksamheten som inom andra grenar av f.
skönlitteraturens bildningsvärde. Den folkliga
konstuppfostran, som hade varma förespråkare särsk.
i Ellen Key och Richard Bergh, spelar numera
en betydelsefull roll inom f. Från museer av olika
slag söker man alltmer bedriva ett planmässigt
arbete i f:s tjänst. Särsk. må erinras om
National-musei vandringsutställningar. I samma syfte
verkar även det 1930 bildade Riksförbundet
för bildande konst. Folkrörelsernas
konstfrämjande, stiftat 1947, bedriver
ambulerande utställningsverksamhet och söker även
förmedla goda konstverk till låga priser till
föreningar och privathem. Genom folkkonserter och
på annat sätt söker man uppfostra de bredare

— 1157 —

— 1158 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Aug 28 11:39:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-9/0717.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free