Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkestone - Folket (tidning) - Folket, Livförsäkringsanstalten - Folket i bild (FIB) - Folketinget - Folketingets Venstre - Folkets dagblad - Folkets dagblad Politiken - Folkets hus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKETS HUS
Vid tyska bombräder 1940—41 förstördes el.
skadades c:a 7,000 byggnader. Omgivningarna ha
talrika romerska minnesmärken.
Folket, socialdemokratisk aftontidning i
Eskilstuna, utg. sedan 1906. Bland huvudred, märkas
Fredrik Ström (1906—08), A. Kämpe (1908—10),
C. E. Svensson (1910—17), C. Jonsson (1917—43)
och Ossian A. Sehlstedt (från 1943).
Folket, Livförsäkringsanstalten F., se
Livförsäkringsanstalten Folket.
Folket i bild, förk. FIB, veckotidning, grundad
i Stockholm 1934 av ledande personer inom olika
folkrörelser och utg. i samarbete med Esselte ab.
Som utg. inträdde 1935 ab. FIB med kapten Gustaf
Lindgren som verkst. dir. V10 1948 övertogos F. och
den förlagsrörelse, som ab. FIB bedrivit, av Tidens
förlag. Av vinstmedlen av F. tillföras
folkrörelsernas ideella verksamhet årl. intill 25 %; betydande
belopp ha lämnats till folkhögskolestipendier,
hus-moderssemestrar, skolresor, studieresor till de
nordiska grannländerna och konst i samlingslokaler.
F. har genom att publicera noveller och romaner
av kända äldre och nyare, inhemska och utländska
förf., liksom också kulturartiklar och uppsatser
av företrädesvis förf, med anknytning till
folkrörelserna, framför allt arbetarrörelsen, gjort en
viktig insats i strävandena att höja den svenska
veckopressens nivå. F. har bl.a. arbetat för att
väcka och odla konstsinnet hos de bredare lagren;
en stor framgång ha de teckningstävlingar för
skolungdom blivit, som F. sedan 1938 årl. anordnat,
kombinerade med utställningar av barnteckningar
tills, med Nationalmuseum. Chefred, är sedan 1946
Ivar öhman. ab. FIB har bedrivit förlagsrörelse
och har genom olika billighetsserier (”FIB:s
folkböcker”, ”FIB:s världsbibliotek”) bidragit till att
ge stor spridning åt värdefull skönlitteratur. E.
Folketinget, den direkt folkvalda kammaren i
Danmarks riksdag, se Danmark, sp. 1069.
Folketingets Venstre, danskt politiskt parti,
bildades 1878 genom en radikal utbrytning ur
For-enede Venstre. Under ledning av C. Berg och V.
Hörup vann partiet stora framgångar vid 1879
års val, men enigheten mellan de två ledarna
brast, och Hörup och hans anhängare lämnade
partiet, som 1884 sammanslogs med F. Bojsens
grupp till Danske Venstre.
Folkets dagblad, morgontidning, utg. i
Stockholm 1916—40, 1942—45. F. grundades 1916 under
namnet ”Politiken” som organ för den
radikala oppositionen inom socialdemokratiska partiet
med Ture Nerman som red. När denna
opposition 13/ä 1917 bildade Sveriges socialdemokratiska
vänsterparti, blev tidn., vars namn i nov. s.å.
ändrades till ”Folkets dagblad P 01 i t
i-k e n”, dess officiella huvudorgan. Vid partiets
sprängning i mars 1921, varvid majoriteten
bildade Sveriges kommunistiska parti, sektion av den
kommunistiska internationalen, blev tidn. organ
för det nya partiet. Detta uppdelades emellertid
i juli 1924 i en moskvatrogen och en
moskvafient-lig riktning, varvid tidn. till en början företrädde
den senare men snart kom i de moskvatrognas
händer. I okt. 1929 medförde frågan om
förhållandet till Moskva åter en sprängning av det
kommunistiska partiet, varvid de av Moskva
oberoende behöllo tidn. som sitt språkrör. Dess namn
ändrades fr.o.m. 1930 till F. Nerman hade 1918
efterträtts som red. av Fredrik Ström, i sin tur
1919 efterträdd av Z. Höglund, som 1924
efterföljdes av Karl Kilbom. 1936 övertogs F. av Nils
Flyg, ledare för det 1934 bildade Socialistiska
partiet, som från 1941 började följa klart
nationalsocialistiska signaler. Tidn. nedlades 1940 men
uppstod 1942 som nationalsocialistiskt kamporgan.
Efter Flygs död 1943 leddes F. till nedläggandet
1945 av ordf, i Svenska socialistiska partiet Arvid
Olsson. Vid polisundersökning våren 1945
framkom, att tidn. från 1943 uppburit understöd av
representanter för den tyska legationen i
Stockholm. — Bland politiska och skönlitterära
medarbetare märkas under tidn:s första år E. Hedén,
Fabian Månsson, C. Lindhagen, I. Vennerström,
under dess kommunistiska period H. Bergegren,
A. Ruhe, P. Freudenthal (Ode Balten), A. Kämpe,
E. Asklund, G. Sandgren, A. Ljungdal, Ingeborg
Björklund. E.
Folkets dagblad Politiken, se Folkets dagblad.
Folkets hus, fastigheter, vilka anskaffats för att
bereda arbetarorganisationer samlings- och
expeditionslokaler. Planer på att förvärva egna
fastigheter diskuterades redan under arbetarrörelsens
första år, då fackföreningar och
socialistsammanslutningar voro mindre väl sedda hyresgäster och
ofta hade stora svårigheter att få
sammanträdeslokaler. Malmö fick Sveriges första F., invigt
1893, och på många platser i landet bildades på
1890-talet ekonomiska föreningar för samma
ändamål. Stockholms F. blev färdigt 1901. F. förvaltas
av lokala Folkets husföreningar,
aktiebolag el. ekonomiska föreningar u.p.a., i vilka
fackföreningar o.a. arbetarorganisationer äga de flesta
andelarna. För att möjliggöra byggande av F. även
för ekonomiskt svagare arbetarsammanslutningar
beslöt Landsorganisationen, att fr.o.m. 1907 varje
fackföreningsmedl. skulle betala en kontingent av
2 öre pr mån. till en fond, där Folkets
husföreningarna skulle kunna upptaga byggnadslån.
Sedan 1922 inbetalas icke längre dessa avgifter.
Fonden, som 1929 fick ett anslag på 50,000 kr ur
stor-strejksfonden, uppgick 1947 till 2,951,933 kr, och
lån voro placerade i 125 F. i olika delar av landet.
— Numera lämna kommunerna bidrag i olika
former till F., och sedan 1940 finnas även möjligheter
att erhålla förmånliga lån från Staten genom
Statens nämnd för samlingslokaler. Lån kan beviljas
med 50—75% av byggnadskostnaderna, varav
hälften är avsedd att efterskänkas efter 25 år.
Avsevärda belopp anslås numera också av
arbetsgivare. — Förutom mötes- och expeditionslokaler
innehöllo F. från början ofta även lokaler för
ortens socialdemokratiska tidn. Teaterverksamhet
bedrevs också tidigt inom F., t.ex. i Stockholm. F.
tagas numera i anspråk icke uteslutande av
arbetarorganisationerna utan tjäna i stor utsträckning
uppgiften att vara allmänna teaterlokaler,
samlingsställen för statsunderstödd föreläsningsverksamhet,
för ungdomens fritidssysselsättning o.s.v. I
åtskilliga F. drives numera också biografrörelse.
1933 bildades Folkets husföreningarnas
centralorganisation med säte i Stockholm. Den
ombilda-des 1943 till Folkets husföreningarnas
riksorganisation, FHR, till vilken f.n. c:a
860 av Sveriges nära 1,000 F. äro anslutna.
Rörel
— 1173 —
— 1174 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
