Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkets hus - Folkets kärlek min belöning - Folkets palats - Folkets park (folkparker) - Folkets röst - Folkets tidning - Folkets väl - Folketymologi - Folkfrisinnade partiet - Folkfronten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKETS KÄRLEK MIN BELÖNING
sen har eget arkitektkontor, vilket ritat över 200
nya F.; pä gr. av den ekonomiska situationen ha
emellertid de flesta av dessa ännu icke kunnat
uppföras. FHR:s verksamhet har med åren blivit
alltmer omfattande. I o. 475 lokaler bedrives
biografrörelse, vilken sorterar under det av FHR i
samarbete med bl.a. Bygdegårdarnas riksförbund
o.a. folkliga sammanslutningar bildade Sveriges
folkbiografer a b. (1941), som har till uppgift
att jämväl förse lokalerna med ändamålsenlig
inredning. Ett bolag med samma intressenter,
Svenska a b. Nordisk tonefilm, skall producera
svensk film och distribuera såväl svenska som
utländska filmer till landets biografägare.
Förenings fil m förser föreningarna med film för
slutna möten och samkväm. Folkrörelsernas
program a b.*, som drives gemensamt av
FHR och FPC, ombesörjer andra grenar av
verksamheten. I syfte att sprida kännedom om
god konst hos de breda lagren har upprättats en
konstfond (med stöd av fackförbunden, tidn.
”Folket i bild” och ”Vi” samt dir. Olof
Asch-berg). [T.Er]A.Öd.
Folkets kärlek min belöning, Karl XIV Johans
valspråk; upptogs av Fredrik VII av Danmark:
”Folkets Kjærlighed min Styrke”.
Folkets palats (London), se People’s Palace.
Folkets park, benämning på folkparker, i
regel anlagda och ägda av
arbetarsammanslutningar. Avsikten var från början att åt arbetarna
och deras familjer skapa egna samlingsplatser ute
i det fria. Numera äro folkparkerna
samlingsplatser för medborgare ur alla samhällsklasser.
Initiativet till folkparksrörelsen togs i Malmö 1891, då
Socialdemokratiska föreningen hyrde
Möllevångs-parken, vars namn 1893 ändrades till F. i samband
med att föreningen inköpte parken. Även en del
övriga F. i Skåne äro från ett tidigt datum.
Sålunda är Lunds F. anlagd 1895 och Ystads 1897. Den
äldsta F. i Mellansverige är Eskilstuna F., som
anlades 1898. Folkparksrörelsen har flumera
betydande dimensioner. Störst är Malmö F., som 1947
hade en besökarsiffra på 742,309, vartill kommo
8,268 innehavare av säsongkort. För de flesta av
landets F. utgör teaterverksamheten den viktigaste
delen av rörelsen. För att organisera denna och i
övrigt tillvarataga F:s intressen har skapats ett
gemensamt organ, Folkets parkers c e
n-talorganisation (FPC), tidigare med säte i
Eskilstuna, sedan 1930 i Stockholm.
Centralorganisationen bildades 1905 och omfattar numera o.
210 F., vilkas sammanlagda omsättning 1947
uppgick till över 15 mkr. De skånska folkparkerna
hade en egen organisation fram till 1941, då
anslutning till FPC skedde. Många små folkparker
i landet äro icke anslutna. 16—20 teatersällskap,
därav 5—6 lyriska, besöka varje sommar F.
Åtskilliga ledande teatersällskap ha varit knutna till
F., bl.a. Skådebanans, Karin Swanströms, Allan
Rydings, Kungl. teaterns, Oscar Textorius’, Olof
Molanders, Nils Ekstams, Sigrid Trobäcks, Lars
Egges och Gustaf Werners. Antalet
teaterföreställningar var 1948 1,425, vartill kommo o. 1,100
föreställningar av orkestrar, varieté- och
kabaret-sällskap. I arvoden till sällskap och enskilda
artister, de senare förmedlade genom
Folkparkernas artistförmedling, utbetalas c:a 3
mkr. Rörelsen har erhållit statsmakternas stöd
genom anslag av lotterimedel (1927 200,000 kr och
1929 75,000), vilka medel emellertid endast få
användas för byggnadsändamål. Teaterverksamheten
erhöll understöd av lotterimedel f.g. 1930 med
25,000 kr. 1948 anslogs 350,000 kr. F.n. ha o. 150
av de anslutna F. egen scen, därav flertalet med
tak över åskådarplatserna. 1940 bildades ab.
Folkparkernas varuförmedling, vars
omsättning 1947 var c:a 2 mkr. 1916 började FPC utgiva
tidskr. ”Folkparken”, som fr.o.m. 1941 heter ”Scen
och salong” och är organ även för Folkets
husföreningarnas riksorganisation. [T.Er]BrA.
Folkets röst, stockholmstidn., som utgavs 1849
—61 av hovrättsnotarien Franz Sjöberg.
Demokratisk till sitt program ägnade den sig mest åt att
tillfredsställa skandalhungern och ådrog sig därför
flera tryckfrihetsåtal. Särsk. bekant är den
pöbel-mässiga kampanjen mot ”Aftonbladet” och dess
huvudmän Hierta och Almqvist. Bland dess
medarbetare voro M. J. Crusenstolpe och tecknaren J. G.
Wahlbom.
Folkets tidning, tidn. i Lund, utg. 1856—91 av
Christian Bülow*, 1891—1920 av Waldemar Bülow*.
1920 förenades F. med ”Skånetidn. Dagen”, som
upphörde 1921.
Folkets väl, tidskrift, utg. sedan 1922 av
Riks-utskottet för de kristnas förbudsrörelse, sedermera
De kristna samfundens nykterhetsrörelse.
Folketymologi kallas den ombildning el.
förändring ett ord undergår på gr. av (ovetenskaplig)
etymologisk anslutning till ett annat, varmed det
språkhistoriskt icke, åtm. icke direkt,
sammanhänger; även beteckning för det sålunda
förändrade ordet. F. drabbar vanl. ordformen, t.ex.
handkamrat för en camarade, ryggmatist för reumatism,
svampinjon för champinjon; men även betydelsen,
t.ex. petimeter till petig el. dial. aktiv i betydelsen
”aktsam”, talang i bet. ”lätthet att tala”. F.
förekommer oftast i lånord och uppträder sålunda, som
de nyss nämnda, i sht i bygdemålen och inom de
bredare samhällslagren. Somliga ha dock uppstått inom
el. trängt in i riksspråket, t.ex. budget (då det
uttalas som en sammansättning av bud och get),
följetong (fra. feuilleton), till följa och väl även tdng
(jfr plur. följetänger jämte -tonger), el. sidvördnad
för si-, ungkarl av ungkar, en ombildning av junker.
Stundom kan den etymologiska anknytningen vara
riktig, t.ex. saltpeter för salpeter (sv. salt och lat. sal
utgå från samma stam sald-). Som f. kunde man
också räkna i språket inkomna, felaktiga övers, av
främmande ord, t.ex. spetsglans (ty. Spiessglanz) el.
talesättet ont krut (o.s.v.) av ty. Unkraut (ogräs).
I inhemska ord uppträder f. ofta i ortnamn, t.ex.
Nöbbelöv för Nöbbele, Torshälla för Torsharg el.
sjönamnet Roseken jämte det vanliga och riktiga
Rusken. F. är stundom svår att skilja från och bör
ej förväxlas med den medvetna eufemistiska
förändringen (se Eufemism), t.ex. Dinge{l)vik för
Dynge-vik, el. den likaledes medvetna ordleken (t.ex.
å-vi-dö för eau-de-vie och väl även inne-för-maten för
informatorn el. lättsinsiat för licentiat). — Litt.: A.
Noreen i ”Spridda studier”, 1 (2 uppl. 1911); K.
Nyrop, ”Ordenes Liv”, 3 (1926). E.H.
Folkfrisinnade partiet, se Frisinnade folkpartiet
Folkfronten, benämning på vissa politiska
vänstersammanslutningar, t.ex. i Frankrike koalitionen
— 1175 —
— 1176 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
