Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkskolans läsebok - Folkskolan—Svensk lärartidning - Folkskolans vän - Folkskolans vänner - Folkskolans årsbok - Folkskoleavgift - Folkskoledirektionen i Stockholm - Folkskoleinspektör - Folkskolesakkunniga - Folkskoleseminarium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKSKOLESEMINARIUM
åt adjunkt A. Th. Bruhn och folkskolinspektör
J. Wallin att utarbeta en sådan. 1865 tillkommo
som nya red.-medl. seminarierektor C. L. Anjou
och seminarielärare C. W. Kastman. De fyra
sakkunniga ingåvo skilda läseboksförslag, vilka av
Carlson för granskning och omarbetning
överlämnades till olika personer, näml. doc. Hans Forssell,
adjunkt Artur Hazelius, lektor A. E. Holmgren,
prof. C. A. V. Holmgren samt lektor J. R. Pallin.
Det huvudsakliga redigeringsarbetet övertogs
småningom av Hazelius, men andan och urvalet i
den 1868 utkommande ”Läsebok för folkskolan”
präglades helt av F. F. Carlson. Läseboken, som
icke innehåller någon uppgift om utgivarna,
utkom i en uppl. på 25,000 ex. Den omfattade 564
sid., uppdelade på 7 olika avsnitt, och erhölls
inbunden av folkskolorna till ett pris av 75 öre.
Läseboken mottogs till en början med stor
entusiasm och förklarades bl.a. vid rektorsmötet
1870 böra anses som medelpunkt för den
allmänbildande undervisningen på seminarierna. Om
dess betydelse vittnar också utgivandet av ett
flertal kommentarer till läseboken, innehållande
bl.a. ordförklaringar och dispositioner för de
enskilda styckena. Småningom började dock
kritiken göra sig hörd, bl.a. i fråga om stelheten i
urval och stil. 1889—92 arbetade en kommitté,
bestående av rektor C. W. Kastman,
folkskolinspektör I. Lyttkens och seminarielärare C. G.
Liander, på en omarbetning av läsebokens 9:e
uppl., som utkom 1893. Vissa förbättringar och
uppmjukningar åstadkommos, men man hade icke
tillmötesgått varken dem, som ville ha en
intresseväckande bredvidläsningsbok, el. dem, som —
ännu in på 1900-talet — strävade att göra
läseboken till en universallärobok. Kritiken mot
läseboken fortsatte, och som ett praktiskt utslag
härav kan man se tillkomsten av H. Schücks och
N. Lundahls ”Läsebok för folkskolans högre
klasser”, i—2 (1901—03). Svår konkurrens fick F.
också genom den av A. Dalin och F. Berg
utgivna serien ”Läseböcker för Sveriges
barndomsskolor”, en samlingsrubrik för Selma Lagerlöfs
”Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”,
V. v. Heidenstams ”Svenskarna och deras
hövdingar”, A. Dalins antologi ”Svensk vers” och
A. M. Roos’ ”Sörgården” och ”1 önnemo”.
För att hålla den ställning ”Läsebok för
folkskolan” dittills haft, utg. förlaget boken i
en io:e uppl. Denna rönte emellertid starkare
kritik än någon av de tidigare och realiserades
snart. I stället kom en starkt reviderad io:e
parallelluppl. i 4 bd (1911—15), utg. av en
red.-kommitté. Efter flera omtryckningar av
parallelluppl. har läseboken ånyo helt omarbetats och
utgivits i 5 bd för klasserna 3—7 under titeln
”Folkskolans läsebok” (1939—41). Denna
suppleras av särskilda läseböcker i olika skolämnen och
med skilda underrubriker, ss. Geografi, Historia,
Kristendom, Naturkunnighet. Dessa
ämnesläse-böcker började utges 1939 med flera volymer
inom varje ämnesområde. — Litt.: F. Böök, ”Artur
Hazelius” (1923); ”Svenska folkskolans historia”,
3—4 (1940—42). E.Bng.
Folkskolan—Svensk lärartidning, organ för
Federationen Sveriges allmänna folkskollärarförening.
F. började utges 1947 och utgör efterföljare till
den samtidigt nedlagda ”Svensk lärartidning”.
Tidskr. har till uppgift att inom ramen för
federationens verksamhet behandla pedagogiska och
skolorganisatoriska frågor samt folkskolans övriga
problem och angelägenheter. Med Göteborg som
utgivningsort utkommer F. med 1 nr i mån. Red.
är doc. R. Lindahl. Medl. i de till federationen
anslutna lärarorganisationerna erhålla tidskr. utan
särskild kostnad. — Tidskr. har fått namnet i
arv av den 1848—51 utkommande månadstidskr.
”Folkskolan”, vilken utgavs av P. Fjellstedt.
Innehållet var starkt präglat av en
religiöst-di-daktisk anda och utgivarens nykterhetspatos.
Denna tidskr., som för sin tid hade ovanligt lång
livslängd, kom att spela en icke oväsentlig roll
som handbok för kristligt inställda lärare samt
som läro- och läsebok för barnen. E.Bng.
Folkskolans vän, organ för föreningen Svenska
folkskolans vänner, med program ”den svenska
folkskolans utveckling på kristendomens grund
och i kristlig anda” utgavs i Stockholm 1884—
87 med rektor J. F. Lundgren som red. Tidn.
utgavs därefter i Göteborg under red. av K.
Åkesson 1888—1929 och A. Magnusson 1930—35,
sedan dess i Strängnäs av Edv. Aspling 1935—44
och av R. Fjeldstad fr.o.m. 1944. Efter att tidigare
ha utkommit med 1 nr i mån. förvandlades F.
1888 till veckoblad men har sedan 1941 endast
utkommit med 1 nr varannan vecka. E.Bng.
Folkskolans vänner, se Svenska folkskolans
vänner.
Folkskolans årsbok utges sedan 1921 av
Sveriges folkskollärarförbund. Årsb. innehåller
officiella uppgifter rörande folkundervisningen, skolans
myndigheter, undervisningsanstalter, skoldistrikt
och lästider, kommunala skolledare,
lärarutbildningen, skolförfattningar, prejudikat,
lönebestäm-melser m.m. samt uppsatser i aktuella skolfrågor.
F. har sedan starten redigerats av J. Forsell, till
1923 tills, med H. Ling och därefter tills, med
L. Wallerius.
Folkskoleavgift, se Personlig skyddsavgift.
Folkskoledirektionen i Stockholm, se
Stockholms folkskoledirektion.
Folkskoleinspektör, se Folkskolinspektör.
Folkskolesakkunniga. 1945 tillsattes inom
Eck-lesiastikdep. en kommitté, bestående av 7 led.
Kommittén fick i uppdrag att utreda och föreslå
åtgärder i fråga om förhållandet mellan Staten och
skoldistrikten samt därmed sammanhängande
frågor. 10/i2 1946 överlämnades ”Utredning och
förslag ang. statsbidrag till undervisningsmateriel
vid folk- och småskolor”, och 1948 utgavs
”Betänkande och förslag ang. nya mellaninstanser för
folkskoleväsendet” (i SOU, 1948:28). Kommittén
avser att som närmaste arbetsuppgift uppta
frågan om folkskolinspektörernas löne- och
tjänsteställning samt arbetsförhållanden. E.Bng.
Folkskoleseminarium. F. ha enl. 1937 års stadga
till ändamål att utbilda lärare och lärarinnor för
rikets folkskolor. Som Sveriges första f. kan
anses den Normalskola, som Sällskapet för
växel-undervisningens befrämjande inrättade i Stockholm
1830. I flera av huvudstadens
växelundervisnings-skolor gavs för lärarkandidater tillfälle på
1820-talet och senare att praktiskt tillämpa metoden,
vilket i regel tog en tid av 2 mån. På förslag:
— 1233 —
— 1234 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
