Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkskoleseminarium - Folkskolestadgan - Folkskolestyrelse - Folkskoleöverstyrelsen - Folkskolinspektör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKSKOLESTADGAN
läroämnen (lektorer), lärare i övningsämnen
(öv-ningslärare) och lärare i övningsskolan
(övnings-skollärare). Undervisningen vid f. är kostnadsfri;
tidigare utgingo betydande stipendier av statsmedel,
men 1941 utbyttes dessa mot statliga lån på
fördelaktiga villkor. Provårskurs för utbildning av
blivande seminarie- och läroverkslärare upprättades
vid f. i Stockholm och Göteborg 1916 samt i
Uppsala och Lund 1946. — Litt.: B. J:son
Berg-qvist, ”Skola och seminarium” (1924); Anna
Sö-rensen, ”Växelundervisningssällskapets
normalskola och f. i Stockholm 1830—1930” (1930); A.
Isaacs-son, ”Underrättelser för inträdessökande vid
folk-och småskoleseminarier” (1937); G. Lindeberg, ”F.
i Lund 1839—1939” (1938); ”Svenska folkskolans
historia”, 2—4 (1940—42); S. Arvidson,
”Skolreformen” (1948); ”1946 års skolkommissions
betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska
skolväsendets utveckling” (i SOU, 1948:27). E.
Folkskolestadgan, en på administrativ väg
tillkommen författning, innehållande de
grundläggande bestämmelserna för folkskolans
organisation och verksamhet. Den första f. utfärdades 18/e
1842 och har sedan följts av nya 20/i 1882, 10/i2 1897
och 26/g 1921, av vilka den sistn. är nu gällande.
Den kompletteras av ett stort antal kungl.
cirkulärskrivelser och specialförfattningar från senare
år, vilka i allm. finnas publicerade i de olika ed.
av f. — Folkskoleväsendets utveckling i de större
städerna försvårade tillämpningen av f., och på
många håll antogos separatstadgor. Dessa
samarbetades i de särbestämmelser för stadsskolorna,
som började ingå i 1897 års förnyade f. För
Stockholms del fortsatte dock den 27/s 1861 utfärdade
separatstadgan att vara i kraft. Den har avlösts
av 1903 års lag ang. folkskoleväsendet i
Stockholm, vilken ännu är gällande med åtskilliga
senare ändringar och tillägg. — Se Folkskola. — Litt.:
B. R. Hall, ”Sveriges allmänna folkskolestadgar
1842—1921” (1924); R. Wagnsson, N. Wikström &
A. Wirgin, ”F.” (1940); F. Berg, ”Huru f. tillkom”
(2 uppl. 1942); G. Wetterberg, ”F.” (1947); R.
Wal-lin & H. Holmquist, ”F.” (14 uppl. 1948). E.Bng.
Folkskolestyrelse skulle enl. lag av 1909 väljas
i de städer, där folk- och
fortsättningsskoleären-dena överflyttats från den kyrkliga till den
borgerliga kommunen. Styrelsen utgjordes av
kyrkoherde i stadsförs. el. i stad med flera förs, av den
kyrkoherde domkapitlet utsåg samt efter
stadsfullmäktiges beprövande av ett jämnt antal led.,
utsedda till hälften av stadsfullmäktige och till hälften
av kyrkostämma; f. utsåg inom sig ordf, och v.
ordf. — Enl. 1930 års kommunalförfattningar utses
f. i lands- och stadskommun i de fall, där
skoldistriktet sammanfaller med den borgerliga
kommunen och inom denna finnas kommunal-, resp,
stadsfullmäktige. I övriga kommuner tillhöra
skol-ärendena den kyrkliga kommunen, och
skoldistriktets styrelse kallas skolråd. För Stockholm
gälla särskilda bestämmelser (se Stockholms
folk-skoledirektion). Där kommunen finner det vara
till fördel för skolväsendet, kan särskild f o r
t-s ät tn ings s ko 1 styrelse väljas. Eljest
handhar f. även förvaltningen och vården av
fortsätt-ningsskolan. Om f:s sammansättning och
befogenheter är stadgat i lag om skolstyrelser i vissa
kommuner av % 1930 (SFS 262/30). F. tillkommer
bl.a. att i enlighet med gällande författning och
reglemente ordna och med uppmärksamhet följa
undervisningen; att utöva den ekonomiska förvaltningen
och ha tillsyn över lokaler, som upplåtits för
undervisning; att förbereda ärenden, som skola
förekomma till behandling hos fullmäktige samt göra
framställningar och förslag, då så påkallas; att
tillsätta och avskeda lärare o.s.v. Vid tillsättning
av lärarbefattning, med vilken är förenad organist-,
klockar- el. kyrkosångarbefattning, gälla särskilda
bestämmelser (SFS 261/30). Led. i f. väljas av
kommunal-, resp, stadsfullmäktige för en tid av 4 år till
det antal (lägst 5, högst 21), som fullmäktige finna
lämpligt med hänsyn till kommunens vidd och
folkmängd. F. väljer inom sig för varje år ordf, och v.
ordf.; dock må till ordf, i f. utses kyrkoherden i det
pastorat, till vilket kommunen hör; han äger, ehuru
han ej är led. av f., att yttra sig och framställa
förslag men ej att delta i besluten. Vid
skoldistriktets folkskoleväsen anställda lärare äga att bland
sig utse en representant med rätt att närvara vid f:s
sammanträden och delta i överläggningarna men
ej i besluten. Lll.
Folkskoleöverstyrelsen, centralt ämbetsverk för
folkundervisningens ledning, trädde i verksamhet
1914. Följ, anstalter ställdes under F:s inseende:
små- och folkskolor, fortsättningskolor och- högre
folkskolor, abnormundervisningsanstalter, folk- och
småskoleseminarier, utbildningsanstalter för
abnormlärare, folkhögskolor, folkbibliotek,
populärvetenskapliga föreläsningar samt andra
anordningar för folkundervisning och folkuppfostran.
1918 utvidgades denna överstyrelse med en
yrkes-skoleavd. Det sålunda utvidgade ämbetsverket
erhöll namnet Skolöverstyrelsen*. 1919 beslöts att
sammanslå detta verk med Läroverksöverstyrelsen
till en för rikets hela skolväsen gemensam
skolöverstyrelse, som till 1944 bestod av lärov.-,
folk-skole- och yrkesskoleavd. Sistn. år ombildades den
senare till en fristående överstyrelse för
yrkesutbildningen. [N.Lhl]E.Bng
Folkskolinspektör. Vid 1859/60 års riksdag
förelåg f.f.g. proposition om anslag till statliga
f., vilka skulle ha till uppgift att, var och en
inom sitt distrikt, ”besöka därstädes befintliga
folkskolor samt över deras tillstånd och behov
avgiva berättelse”. Riksdagen biföll
framställningen, varefter chefen för Ecklesiastikdep. för
åren 1861—63 förordnade 20 f., vilka med ett
undantag innehade annan befattning som huvudsyssla.
Fr.o.m. 1887 ha f. förordnats av K.m:t. Deras
antal och inspektionsperiodernas längd ha växlat.
Sistn. år förordnades 52 inspektörer, näml. 23
präster, 16 seminarielärare, 6 läroverks-, 3
folk-högskol-, 1 folkskollärare samt 3 utan annan
befattning. Ett år hade 7 f. så liten tid för
sitt uppdrag, att inspektionsdagarnas antal
växlade mellan 14 och 30. Gång efter annan
framhölls önskvärdheten av att uppdraget ej vore en
bisyssla. 1904 beviljade riksdagen så stor ökning
av anslaget, att 6 f. med tjänsten som
huvudsyssla kunde anställas, och tack vare anslag av
vissa landsting kunde för åren 1905—10 tillsättas
13 f., som uteslutande ägnade sig åt f.-sysslan,
medan 34 fortfarande innehade den som bisyssla.
1914 års riksdag beslöt inrätta en verklig
fack-mannainspektion med f.-tjänsten som huvudsyssla.
— 1239 —
— 1240 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
