Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkskolinspektör - Folkskollärare - Folkskollärarförbundet, Folkskollärarinneförbundet - Folkskollärarföreningen - Folkskollärarinneseminarium - Folkskollärarnas tidning - Folkskollärarnas pensionsinrättning - Folkskollärarnes änke- och pupillkassa - Folkstormen - Folkstyre - Folksuveränitet - Folksånger, folkhymner, nationalsånger, nationalhymner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKSÅNGER
Fr.o.m. 1920 är Sverige delat i 52
inspektionsområden med en av Staten avlönad f. i varje
(Statens f.), varjämte en
nomadskolinspektör är förordnad för vissa av lappar
bebodda områden i övre Norrland. Enl. K.m:ts
instruktion för f. av 15/i2 1914 (SFS 489/14) har
Statens f. till uppgift att under Skolöverstyrelsens
inseende inom det honom anvisade
inspektionsområdet öva tillsyn över folkskolväsendet och
främja dess utveckling, genom personliga besök
vid skolorna inhämta noggrann kännedom om
skolväsendet tillstånd och behov, övervaka att
gällande författningar efterlevas, befordra
åtgärder för skolväsendets ändamålsenliga anordning
samt genom upplysningar och råd stödja
skolarbetet m.m. — I skoldistrikt, där folkskolväsendet
är av större omfattning, äger distriktet anställa
kommunal f., som har att närmast under den
lokala skolstyrelsen utöva ledningen och tillsynen
över distriktets skolor. För kommunal f. skall
folkskolestyrelsen utfärda särskild instruktion,
vilken för att bli gällande måste fastställas av
Skolöverstyrelsen, som också har att vid tillsättning
av kommunal f. uppföra 3 av de sökande på
förslag, varefter skolrådet (folkskolestyrelsen) äger
utse den av dessa, som prövas vara lämpligast,
till innehavare av tjänsten. Från Vt 1936 får
av skoldistrikt inrättad f.-tjänst ej vara förenad
med folkskollärartjänst. Där sådan förening
redan existerar, må den dock äga bestånd, så länge
nuv. befattningshavaren kvarstår i tjänsten. —
Stad, som ej deltar i landsting och som anställt
kommunal f. för ledningen av sitt skolväsen, kan
under vissa villkor befrias från inspektion av
Statens f., utom vad beträffar granskning och
vitsordande av skolstyrelsens ansökningar om
statsbidrag. — Litt.: ”Skolväsendet i tio länder.
En översikt utg. av Centralstyrelsen för
Sveriges allmänna folkskollärarförening m.fl.” (1931);
G. Björkman, ”Statens f:s förbund 1915—1940.
En återblick” (1942); ”Folkskolans årsb.”, utg. av
Sveriges folkskollärarförbund (1948; innehåller
förteckning över samtliga Statens och
kommunala f.). [N.LhUHSd.
Folkskollärare, se Folkskola.
Folkskollärarförbundet,
Folkskollärarinneförbun-det, se Sveriges folkskollärarförbund, resp.
Sveriges folkskollärarinneförbund.
Folkskollärarföreningen, se Federationen Sveriges
allmänna folkskollärarförening.
Folkskollärarinneseminarium, se
Folkskolesemi-narium.
Folkskollärarnas tidning, organ för Sveriges
folkskollärarförbund, började utges 1920 i Stockholm
under redaktion av folkskollärare J. Forsell, vilken
1946 efterträddes av B. Hillman. Medl. av
folkskollärarförbundet erhåller utan särskild kostnad
tidn., vilken äges av förbundet och utkommer med
1 nr i veckan.
Folkskollärarnes pensionsinrättning, se Statens
pensionsanstalt.
Folkskollärarnes änke- och pupillkassa, se
Statens pensionsanstalt.
Folkstormen, ty. Deutscher Volksturm, ett slags
hemvärn, som upprättades i Tyskland i okt. 1944
enl. av rikskansler Hitler då utfärdat dekret. F.
skulle organiseras inom varje Gau och omfatta
alla män mellan 16 och 60 år, som icke hade
inkallats till den reguljära krigsmakten.
Gestapo-chefen H. Himmler, som i juli s.å. hade utnämnts
till befälhavare för trupperna i hemorten, blev
ledare för f. och fick på denna post SA-stabschefen
Schepmann som sin närmaste man. Det brittiska
hemvärnet, Home Guard, utgjorde i viss grad
fö-bild för f., som indelades i flera uppbåd med
hänsyn till stridsduglighet och umbärlighet vid
arbetsplatserna. Åtgärden innebar, att den i
hemorten kvarvarande manliga befolkningen ställdes
under partimännens militära befäl och under
krigslagarna. Den avsåg även skydd mot befarade
upprorsförsök av de milliontals främmande
tvångs-arbetarna i Tyskland. Bl.a. utdelades avsevärda
mängder pansarbrytande vapen, i sht
”pansarnävar” till f., men dess utrustning blev på det hela
taget bristfällig. Detta improviserade sista
folkuppbåd, vars militära värde var mycket ojämnt,
deltog främst i kampen mot ryssarna vid deras
inträngande i Tyskland under 2:a världskrigets
slutskede. Insatserna blevo med vissa undantag
svaga, beroende på Tredje rikets redan långt
gångna upplösning och folkets svikande
motstånds-anda. Jfr Folkbeväpning. S.Br.
Folkstyre, se Demokrati.
Folksuveränitet, ett statsrättsligt begrepp, som
hör hemma i naturrättens idévärld och bildades,
när det av J. Bodin skapade suveränitetsbegreppet
slagit igenom. Jfr Furstesuveränitet. Som
begreppet f:s upphovsman kan man räkna monarkomaken
Althusius. Bodin gjorde fursten men Althusius
folket till suveränitetens bärare. Då suveräniteten
var oförytterlig och beständig, måste den, hävdade
Althusius, alltid ha förblivit hos suveränitetens
källa, som även enl. furstesuveränitetens
företrädare var folket. Folkväldet vore därför den enda
möjliga statsformen. De olika statsformer man
brukade räkna med skilde sig från varandra blott
genom olika metoder för folkmaktens utövning.
Dock ville Althusius icke åt det suveräna folket
vindicera den oavhängighet av författning och
lagar, som enl. Bodin tillhörde suveräniteten. Ett
sådant steg tog först Rousseau. Folkviljan, la
vo-lonté générale, vore fullkomligt oinskränkt och
oin-skränkbar. Den regering den insatt grundade sin
maktställning blotl på en kommission och kunde
när som helst entledigas. Rousseaus lära betecknar
f:s radikalaste utformning och har spelat en stor
praktisk roll, när det gällt att motivera såväl folkets
rätt att i kraft av en pouvoir constituant, oberoende
av gällande författningsregler, lägga om desamma
som införande av allmän rösträtt vid parlamentsval
samt referendum. Av vetenskapen är begreppet f.
dock nu utdömt, såvida man icke gentemot de
naturrättsliga doktrinerna hävdar folket som en
organiserad enhet av de genom tiderna fortlevande
generationerna, d.v.s. som staten själv. Åt denna
stat kan varje särskild generation blott vara ett
högsta organ, utövande sin makt ant. direkt el.
genom representanter F.Lth.
Folksånger, folkhymner,
nationalsånger, nationalhymner, sånger, avsedda att
ge uttryck åt ett folks samhörighetskänsla, i
monarkier med betoning av troheten mot den
härskande ätten. F., som i allm. ej skrivits för
ändamålet utan av tiden och folket småningom utvalts
— 1241 —
— 1242 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
