- Project Runeberg -  Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död / Första delen. Kjellgren. Leopold. Thorild. Till och med 1792 /
4

(1873-1890) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4

ADERTONDE SEKLETS UPPLYSNING.

ined den för hela seklet egendomliga brist på öga för den
historiska utvecklingens betydelse, förklarade man sådana
religions-satser vara ett verk af presternas list och
hersklyst-nad eller ock af prester och despoter i broderlig, mennisko^
fientlig förening. Det var Deismens uppgift att återställa
kristendomen i dess ursprungliga renhet eller, hvilket var
detsamma, återställa naturreligionen. Denna sanna religion
var, enligt Tindal, sinnets böjelse att göra godt, för att
behaga Gud och lefva i öfverensstämmelse med hans
afsigter; Chubb bestämde den ännu närmare som menniskans
fria, i hennes egen natur grundade sedlighet, hvarföre ock han
ansåg det sanna evangeliet innehållas i dessa trenne
grundläror: den i budorden innehållna och på förnuftet hvilande
sedelagen, nödvändigheten af bot och bättring samt
vedergällningen på den yttersta dagen. — Det felades icke heller
sådana, hvilka rent ut förklarade, att, fastän den herskande
religionen var, såsom de invigde insågo, rå och vidskeplig,
borde man dock hålla den uppe, för att medelst den kunna
leda och tygla folket: alla religioner vore stiftade ur rent
politiska hänsyn och måste ur denna synpunkt bedömmas.
Sådan var Bolingbrokes åsigt, hvilken väl strängt höll på
Guds existens, emedan verldsordningens harmoniska
lagenlighet derom bär vittne, men som också förklarade, att till
detta var också all vår kunskap om Gud inskränkt:
kristendomen i dess renhet var naturreligion, men de olika
former, den antagit, kunde hvar för sig vara gagneliga i
olika * stater, såsom engelska högkyrkan för ett stort rike,
lutheranismen för små tyska furstendömen o. s. v.

Man finner af det sätt, hvarpå Tindal och Chubb
bestämde naturreligionen, att Deismen syftade till att
upplösa religionen i moral. Deraf det moraliserande drag, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:33:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svvitterhh/1/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free