- Project Runeberg -  Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död / Första delen. Kjellgren. Leopold. Thorild. Till och med 1792 /
7

(1873-1890) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

7 ADERTONDE SEKLETS UPPLYSNING.



fo]Jset, och den, åt hvilken folket uppdrager denna, är bunden
af lagarna. Bryter han mot dessa, bryter han äfven
fördraget, och folket har då full rätt att fordra suveräniteten
tillbaka. Locke åtskiljer den lagstiftande och den
verkställande makten; den förra är den högsta, utgår från folket
och skall stanna hos folket; den senare, som i sig innesluter
domaremakten, skall handhafva de af folket stiftade lagar,
har straffrätt samt rätt att boija krig och sluta fred.
Konungen är intet annat än spetsen af denna senare makt;
och han åtnjuter vissa prerogativer endast derföre, att han
må kunna i de af lagarna oförutsedda fall befordra det
allmännas väl. Missbrukar han dessa, är han en despot och
kan afsättas.

De engelska deisternas och statsrättslärarnes nya ideer
blefvo en den allmänna europeiska bildningens gemensamma
egendom först efter det de af fransmännen blifvit upptagna.
Franska litteraturen hade under Ludvig XIV:s tid blifvit
en verldslitteratur, och den, som ville tala till Europa, måste
tala på franska. Men icke nog dermed att fransmännen
genom sitt språk och den lättfattliga form, de gåfvo de nya
lärorna, bidrogo till deras allmänna utbredning; dessa läror
blefvo äfven af dem bearbetade och i sina strängaste
kon-seqvenser utförda. Härvid får man icke förbise de hvarann
så olika förhållanden i Frankrike och England. Under det
att England hade en fri konstitutionell styrelseform, var
Frankrike en absolut monarki, med en privilegierad adel, som
förtryckte och utsög de lägre klasserna; och då i England
en reformerad högkyrka var herskande, vid sidan om hvilken
en mängd sekter hade fritt spelrum, och då striden der,
så vidt allmänheten deri deltog, gällde de bestående
kyrkoformerna, utan att man antastade religionen öfverhufvud

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:33:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svvitterhh/1/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free