Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
ADERTONDE SEKLETS UPPLYSNING.
eller särskildt kristendomen, så herskade i Frankrike den
katolska religionen med dess under århundraden upptornade
massa af fördomar och vidskepelser, och man var endast
alltför benägen att fatta denna religionsform som liktydig
med kristendomen och lägga den senare till last hvad som
endast drabbade den förra. Häraf förklaras ock de
ytterligheter, till hvilka Fransmännen teoretiskt och praktiskt
fortgingo vid utbildandet och tillämpningen af de nya
lärorna.
Det var under regenttiden (1715——1723), som de
engelska filosofernas åsigter böljade blifva bekanta i Frankrike;
och något senare började Fransmännen i sjelfständiga skrifter
upptaga och sprida dem, hvarvid Maupertuis gick i spetsen.
För vårt ändamål torde vara tillräckligt att i korthet
redogöra för de åsigter, som hystes af denna bildnings
huvudrepresentanter.
Vända vi först uppmärksamheten åt det religiösa, så
finna vi der de olika riktningarna inom den franska
upplysningen klarast söndrade. Deismen har i Frankrike sin
förnämste representant i Voltaire. Han är en öppen fiende
till uppenbarelsen och kristendomen. Kristendomen är för
honom vidskepelsens, intoleransens, fanatismens religion,
som med blodfyllda spår betecknat sin gång genom
tiderna. Han sammanräknar alla de offer, som fallit under
religionsförföljelser och religionskrig, och, finner, att de kristna
för kristendomens skull dödat 9,468,800 menniskor. Kristus
sjelf var en ärlig svärmare (enthusiaste de bonne foi), en
god menniska, som endast hade den svagheten att vilja
göra väsen af sig och icke älskade sin tids prester,
hvarföre de togo lifvet af honom. Sjelf hade han aldrig tänkt
att stifta en religion, och den i Rom i hans namn utbildade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
