- Project Runeberg -  Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död / Första delen. Kjellgren. Leopold. Thorild. Till och med 1792 /
20

(1873-1890) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20

ADERTONDE SEKLETS UPPLYSNING.

fordringar, hans varma öfversvallande hjerta ger
ögonblickligen utslaget. Men just emedan detta för honom talade
tillräckligt tydligt, ansåg han den gudomliga uppenbarelsens
stämma öfverflödig. Och så kom han, fast på annan väg,
till samma resultat som Voltaire, att tro på en Gud, men
förneka uppenbarelsen. Mot materialismen yrkade han Guds
tillvaro — "den enligt bestämda lagar sig rörande verlden
visar mig en medveten vilja, jag ser Gud i hans verk, jag
känner honom* i mig, jag känner honom öfver mig;" han
- yrkade viljans frihet —• "icke ordet frihet är meningslöst,
utan ordet nödvändighet; att förutsätta en handling, hvilken
icke utgår från ett handtønde väsende, är att vilja en verkan
utan orsak." Ur viljans frihet följde för honom själens
imma-terialitet och af dentia åter dess odödlighet — "till och med
om jag icke för själens okroppslighet hade annat bevis, än de
ondas triumf och de godas undertryckande i verlden, skulle
detta bevis vara mig nog; lifvets motsägelser måste finna sin
lösning efter döden." Åberopande samvetets vittnesbörd,
förnekade han vidare, att sjelfviskheten är källan till våra
handlingar — "hvarifrån kommer denna osjelfviska
beundran för stora handlingar, denna höghjertade kärlek
för stora karakterer? hvad har entusiasmen för dygd att
skaffa med vår nytta och fördel?" — Men om denna på
tanke och känsla hvilande naturreligion gifver oss visshet
om Guds tillvaro, om odödligheten och dygdeidealets
orubblighet, så behöfves heller ingen uppenbarad religion.
Uppenbarelsen förnedrar Gud, ty den ger honom menskliga
egenskaper. ,Om allt, som ligger utom den naturliga
religionen, vet menniskan ingenting och kan ingenting veta.
"Evangelium är den sublimaste af böcker, men det är dock
blott en bok. Icke i skrifna blad måste man söka Guds lag,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:33:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svvitterhh/1/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free