Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RELIGIÖSA, SEDLIGA OCH POLITISKA ÅSIGTER. lOl
"deist, icke ateist, han erkände med heligaste vördnad en
Gud, fast han med sitt förnuft ville, men kunde icke fatta
våra mysterier. .... För öfrigt undrar jag ej, att mycket
ifriga kristna såsom menniskor hata Voltaire för sina
sa-tyriska Bon Mots, liksom en älskare ej tål den, som talar
illa om hans Maitresse" (n:o 25). Denna sista, anstötliga fras
påkallade och erhöll en tillrättavisning, hvilken föranledde
St. Posten att förklara, det man endast velat säga, att
"proselytmakare eller nitiske omvändare hata Voltaire, för
det han begabbat intoleransen, liksom en älskare icke
tål den, som talar illa om hans Maitresse." Man bemärke,
att här proselytmakare trädt i stället för ifriga kristna,
och att satiren säges blott åsyfta intoleransen.
Emellertid blandade sig nu flera i striden.
Voltaires-försvararne i Stockholms-Posten bökade då att med större
varsamhet förfara och ändrade helt och hållet taktik. De
talade icke vidare om Voltaires religiösa åsigter, men skedde
det likväl någongång, var det för att ursäkta, icke för att
försvara dem. Sjelfva sökte de afskudda sig misstanken,
att dela hans kristendomsfientlighet; de visade sig högligen
förnärmade öfver att kallas "indifferentister" och "släte
kristne," och förklarade sig tvärtom omfatta den kristna
trons läror. Dock gjorde de i den allmänna toleransens
namn anspråk på fördragsamhet för Voltaires deism, enär
denna, enligt hans egen utsago, hade ensamt i Europa
öfver en million bekännare. Uppgåfvo de sålunda att
försvara filosofen Voltaire, höllo de så mycket ifrigare
på skalden, historikern och menniskan. De förde ständigt
på tungan hans välgörenhet, hans försvar för oskyldiga,
med ett ord hans dygd. Men om denna dygd kunde de
omöjligen komma öfverens med motståndarne; ty då de förra
Ljunggren. * 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
