Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
THORILDS UNGDOMS- OCH STUDIEÅR. 217
känsla af att vara en menniskoslägtets välgörare och
"lagstiftare" andas allt hvad Thorild skrifvit, och hon visar sig
äfven der, hvarest han talar mest ödmjukt om sig sjelf.
Ur henne härflyter det inspirerade, det siarlika i hans
framställningssätt, hvarmed han imponerade på dem, som
med honom kommo i beröring, tjusande många. Emellan
hans mundtliga och skriftliga föredrag var i grunden ingen
skilnad. Han skref som han talade och talade som han
skref. Man torde svårligen kunna uppvisa en mera
deklamatorisk stil än Thorilds. När man läser honom, tycker
man sig höra hans röst, se hans åtbörder. Också göra alla
hans skrifter intrycket af, att vara skrifna under ett
passio-neradt tillstånd. Men hos Thorild var känslan icke, som
hos Rousseau, sjukligt rettig, utan af sundare art; han hade
väl, äfven han, under sina första ungdomsår en släng af
sentimentalitet, hvilket man finner af hans natursvärmerier
och läser i hans bref. Denna sentimentalitet kunde stundom
slå öfver i den naivaste sjelftillbedjan, såsom då han ropar:
"Tusende gånger tillbad jag min själs omätliga ömhet, kraft,
ljus och storhet. Denna tillbedelse var det allrahelgaste af
min lycksalighet. Men också trodde jag, att hvar dödlig
var en Gud i sin natur."
Men det fans för mycket stål i Thorilds lynne, för att
han skulle kunna hängifva sig åt en ensidig känslosamhet;
ehuru likväl hela hans lif kan sägas hafva varit en omsättning
i praxis af denna hans teori: känslan är menniskans
egentliga väsende. Endast ur denna synpunkt kunna de
motsägelser förklaras, dem man hos Thorild träffar. it sina
känslointryck hängaf han sig odelad; men när känslan
svalnade, svalnade äfven intresset. Han hade den nationela
hetsigheten och den nationela trögheten; den senare kallade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
