Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1785—1791
339
som krossar dammen. Ju mera högt sväfvande inbillning, tänker man,
och ju mera vildt brusande käiisloströrn, ju större snille; men dot
förhåller sig oftare på ett alldeles omvändt sätt. – Förståndet och sa
kernas rätta kännedom böra säkert utgöra snillets första egenskap.
Det goda vettet måste regera inbillningen och känslokraften, som,
öfverlemnade åt sig sjelfva, alltid yttra sig med blindhet och
öfverilning. Så ofta det förlorar sin öfvervigt, förlorar ock författaren det
anseende af sann ingifvelse, som borde tillvinna honom, tillika med
allas beundran, äfven alla vettigas högaktning. Och hvad är han den
förutan? En "äfventyrare i Snillets verld, som ger skådespel åt den
nyhetsfikna menigheten.
Om än Leopold här tecknat en hel klass af författare,
är det dock påtagligt, att Thorild sutit modell för detta
porträtt; enskilda uttryck, såsom "förakta gudomligen,"
erinra allt för lifligt om honom.
Ett annat ställe, hämtadt ur de det tryckta talet
bifogade anmärkningarne, innehåller ett försvar för den
framåtsträfvande svenska literaturen ocli är riktadt emot dem, som,
med en uteslutande fransysk bildning, funno allt svenskt
underhaltigt, blott derföre att det var svenskt och icke
fran-syskt; det var sålunda synnerligast mot de högre klasserna,
Leopold här vände sig. Yäl framskymtar i dessa
anmärkningar stor beundran för de franska författarne, hvilka sägas "i
många afseenden onekligen förtjenta" af att vara faststälda
mönster för all slags vitterhet, hvarföre ock för en svensk
auktor ingenting kunde vara mera smickrande, än att kunna
sägas likna någon af dessa stora och odödliga skribenter,
men dess emellan framträda många tänkvärda sanningar,
och det hela kan bétraktas som den Gustavianska
skaldekonstens program.
"De hafva rätt, desse fransyska språkets ifrige älskare, de hafva
rätt deri, att begge språkens vitterhet ännu icke kan jemföras hvarken
i rikhet på goda skrifter, eller må hända i deras fullkomlighet. Men
hafva de rätt att på denna grund förneka vårt språk all skönhet?
Hafva de rätt att framställa för oss den fransyska smaken, och endast
22*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
