- Project Runeberg -  Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död / Första delen. Kjellgren. Leopold. Thorild. Till och med 1792 /
410

(1873-1890) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

• 410

KELLGREN OCH STOCKHOLMS-POSTEN.

"När jag sor hafven öfverflöda
Och dränka allt hvad anda har;
När pesten öfver verlden far,
Att millioner menskor döda;
Och när jag jorden öppen ser,
Att hela folkslag nedergrafva 111. m."

Så fortfar han att uppräkna en mängd olyckor, för
hvilka menskoslägtet eller den enskilde äro utsatta, samt
slutar:

"Hvad rätt ha menniskorna då,
Att sig de lyckligaste prisa,
Och Gudarne att offer få,
Som dem så liten nåd bevisa."

Malmström ser häri en "hädisk utgjutelse mot
Försynen;" men långt ifrån att detta varit forfrs mening, ville han,
såsom under stridens fortsättning synes, försvara begreppet
af en försyn. I n:o 38 uppträdde en ins. med ett långt poem,
hvari han utvecklade Leibnitz-Popes sats, att i sjelfva
verket intet ondt finnes, emedan det, som vi kalla ondt, är, i
sitt stora sammanhang sedt, ett godt.

"Oss ofta synes ondt, och namn af orätt bär
Hvad dock i större vidd och afsigt nyttigt är."

Sjöberg svarade i n:o 46, "Till granskaren af Posidippi
klagan öfver verlden." Då verld och lif, enligt granskarens
verldsuppfattning, äro ett sammanhängande helt af
nödvändiga orsaker och verkningar, och då intet är till for sin
egen skull, utan endast för det helas och allt sålunda är
en kedja, i hvilken ingen länk kan fela; så blir, förklarar
Sjöberg, ingen plats öfrig åt begreppet af en försyn.

"Det är då icke Gud, som breder vårens drägt,

Som sprider solens ljus, som pustar vestans flägt.

Och ej hans vreda röst, som uti dundret ryter,

Och ej hans stränga hämnd, som upp från Etna bryter.

Allt detta är en följd af kedjans sammanhang,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:33:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svvitterhh/1/0424.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free