- Project Runeberg -  Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död / Första delen. Kjellgren. Leopold. Thorild. Till och med 1792 /
411

(1873-1890) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1783 -1789.

Af tingens egen art och varelsernas rang.

411

Nej, stadgom en Försyn, som mäter menskans lott,
Som gjorde henne svag, och tillät hennes brott,
På det den svage må i henne se sin styrka,
Och den, som brottslig är, dess godhet måtte yrka;
Som satt oss i en verld, utaf förvirring full,
Der bergen spruta eld och störta sig omkull,
Att ej vår blindhet må dess verk för henne taga."

Upplysningsvis införa vi här Sjöbergs egen
framställning af tvistepunkten.

"Herrar granskare ansågo stycket "Posidippi klagan" som stridande
mot det mycket antagna systemet oin Bästa Verlden, uppfunnet af
Leibnitz och framburet af Pope, om jag så får uttrycka mig. Detta
system, som vid första påseendet tyckes urskulda försynen för det
ondas varelse i verlden, gör vid närmare betraktande sjelfva försynen
nästan unibärlig. Ocli ehuru det ger oss den lilla tröst, att våra plågor
antingen äro en orsak till, eller en följd af, våra sällheter, kan det hvarken
förtaga känslan af dessa plågor, eller hindra oss att finna det grymt,
att den ena känsliga varelsens undergång är nödvändig för den andras
bestånd. Det är detta jag velat visa i de tvenne svaren" 9).

I n:o 62 uppträdde en ny granskare med en dikt,
aftryckt hos Malmström. Han förebrådde Posidippus hans knot
mot skaparen, som är lika rättvis i sin vrede, som i sin
mildhet; menskan och icke Gud är orsaken till det onda, och

"Uppå en jord, der dygden fattas,
Bör det som prof af mildhet skattas,
Att någon enda lefver der."

I n:o 67 ställde sig en tredje granskare på kristlig
grund och klandrade förnuftets försök att gå utom sina
gränser och "fritt resonnera öfver de gudomliga sanningarne,
som öfvergå vårt begrepp." Dessa alla svarade Sjöberg i en
dikt (n:o 69), "Posidippi sista svar till sina granskare," äfven

9) Skaldestycken af N. L. Sjöberg, 2:a uppl. s. 85 noten. Hvarken
nyss citerade poem eller denna not anföras af Malmström.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:33:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svvitterhh/1/0425.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free