- Project Runeberg -  Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död / Första delen. Kjellgren. Leopold. Thorild. Till och med 1792 /
483

(1873-1890) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1783—1789.

483

hvilka, styrde af en lefvande imagination och eldade af en
stark känsla för menskligheten, hafva ansett det under
kretsen af deras snillen, att tråka i en viss vetenskap, att
inskränka sin ära inom uppfinningen af någon figur. . . .
Men hvilken fråga har varit vigtig för samhället, som de
icke undersökt och afgjort? Om despotismen är civiliserad,
om regenterna börjat frukta folkens röst, att vörda denna
högsta domstol, så har man att tacka skribenternas penna
för detta nya okända band? . . . Konungars ära bör vänta
sin bekräftelse af filosofen.. .. Då man ser dem särskildt,
äro de ett litet antal spridda medborgare, som sucka öfver
menniskoslägtets plågor, men ett uppmärksamt öga ser i
dem jordens välgörare och de enda andar, som befatta sig
med verldens styrelse. . . " (1787 n:o 24).

Med år 1790 inträder ett nytt skede i
Stockholms-Postens historia, för hvilket vi bäst redogöra i sammanhang
ined den strid, som året derpå utbröt emellan Thorild å ena
sidan, Kellgren och Leopold å den andra. Dessförinnan
• vilja vi dock meddela utdrag ur ett bref från Kellgren till
Rosenstein, hvari denne i djupaste förtrolighet yppar sina
tankar om styrelse och samhälle. Det bildar ett
interessant motstycke till det politiska program af Thorild, för
hvilket vi ofvan redogjort, och visar rätt klart så väl
öfverensstämmelsen emellan dem båda, som ock olikheterna. På
förhand erinra vi derom, att tidens upplyste ansågo
dogmatiken vara ett näste af onyttiga spetsfundigheter. Brefvet är
dat. Skatelöf d. 7 Aug. 1789 och börjar med att omtala
ett kalas hos biskop Wallqvist i Wexiö och de der förda
samtal:

"Sedan taltes tycket om Frankrikes öde. Det är här, som är
öppnadt ett lyckeligt fält för alla sanna eller låtsade mörksens apostlar,

31*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:33:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svvitterhh/1/0497.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free