Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1791—1792.
521
att vi hafva icke en enda öfversättning, då man undantager
dem, som göras på vers, hvilken, om ämnet annars har vigt,
icke, i trots af alla sina fel, låter sig rätt väl läsas. Femte
gruppen har till öfverskrift "Nya och dristiga snillen,"
men af sådana nämnes endast ett, den "jettelike" Manderfeldt,
Kellgrens kritik af dennes bok om den "Falska politiken"
/
gaf, säger Thorild, "sista styrkan åt min harm, och lät mig
på en gång se och känna, huru svag och tyrannisk er
vittra regering var."
Manderfeldt6), en litterär och politisk äfventyrare, hvars
egentliga namn var Ingman, hade utgifvit en broschyr, med
titel "Tidens falska politik, ödeläggande staterna: en
betraktelse gjord af sunda förnuftet, besannad af förfarenheten,
samt lagd hvarje regent, statsminister och medborgare på
hjertat;" detta utveckladt på 17 blad. Thorild fann denna
ströskrift vara "en manlig, upplifvad, fri, ädelt dristig bok,
märklig och vigtig för oss alla, och af hvilken är omöjligt
att icke väckas och röras." Atterbom säger, att då man
läst den, tvekar man icke att erkänna fulla rättmätigheten
6) Manderfeldt (Carl Joh. Ingman) var född 1747, väckte först
uppseende genom en 1770 utgifven satir: "Den svenska verldsmålaren"
samt tvenne tal, ett med anledniug af Gustaf IILs uppstigande på
thronen, och det andra med anledning af regementsförändringen 1772,
blef v. legationssekreterare i Dresden 1775 och i Petersburg 1776,
vann s. å. pris i Vitterhetsakademien för ett äreminne öfver Johan
Banér. Ar 1778 blef han utnämnd till legationssekreterare, men rymde
till Norge; anledningen är okänd, men var förmodligen en stöld.
Efter flera års vistande i Norge, der han antog namnet Manderfeldt,
for han till Köpenhamn och synes der varit använd som spion af
Gustaf III, samt erhöll som belöning titel af landtråd. Ar 1800 vistades
han i Götheborg, skall 1809—10 varit begagnad för att stämma
sinnena i Norge för en förening med Sverige, men lär samtidigt lånat
sig som spion åt danska generalen Kaas. Han dog 1813 i
Wenners-borg. Se Biog. Lex. Ny följd. Adlersparre -1809 och 1810" III. s. 17.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
