- Project Runeberg -  Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död / Första delen. Kjellgren. Leopold. Thorild. Till och med 1792 /
589

(1873-1890) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1791—1792.

’ 589

Atterbom menar, att Leopold hade bort erinra sig Thorilds
ofvan (sid. -309) anförda definition på poesi, och att
missförståndet derföre måste varit ett uppsåtligt. Möjligt är, att
så varit; men nämnda definition var då åtta år gammal,
och sålunda gammal nog för att kunna vara glömd;
ingenting i sammanhanget tydde derpå, att med "göra vers"
menades rimmad vers, och till de af Leopold anförda
orden var dessutom tillagdt: "snillet kan sätta i ett sådant
lappri sin egen eld och tjusning, sin egen gudomlighet, men
detta är snille, lapprit är alltid samma lappri," hvilket
tyckes böra förstås så, att, om än snillet kan någongång göra
ott stycke god poesi, så upphör dermed icke poesin att
vara ett blott lappri. Dessutom satte ju Thorild så litet
varde på poesi, att han, som vi sett, (ofvan sid. 575)
uttryckligen förklarade, att "excellent vers är, emot excellent
prosa, ett excellent joller."

Detta förer oss in på den beskyllning för oärlig
citering, hvilken Thorild riktade mot sina motståndare, och vid
hvilken man fästade så stor vigt, att den till slut trängde
hufvufrågorna helt ocli hållet i bakgrunden. Thorild tyckes
hafva ansett sin sak räddad, om han lyckades bevisa, att
Leopold på fyra till fem ställen citerat falskt; och Leopold
och Kellgren ansågo sin medborgerliga heder af denna
beskyllning på det djupaste kränkt. För oss, som veta, att
Thorild sjelf ingalunda var ett mönster af ärlighet i fråga
om citeringar9), och att sålunda ingen af parterna hade
någon rätt att i denna punkt göra den andra förebråelser,
synes hela denna tvist högst obetydlig, för att icke säga
löjlig. Men Kellgren stälde aldrig Thorild till rätta för
hans sätt att citera i "Critik öfver Critiker;" hvaremot
Tho-9) Se ofvan .sid. 519, 522 not, 526 not m. fl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:33:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svvitterhh/1/0603.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free