Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
ROSENSTEINS SKRIFT OM UI’1’LYSNINUKN.
en svärm af klyftigheter, osanningar och ursinnigheter igensöker detta
enkla och sanna, som till dem gifvit ursprung. Men yran svalnar,
menniskorna komma till sansning, det falska försvinner, sanningen
blir ensam qvar och med henne det rätta och det nyttiga. Om icke
all den nytta man åsyftat vinnes, så är dock mycket vunnet. Detta
har händt vid de tvenne revolutioner jag anfört. Både kristendomen
och reformationen hafva ökat menniskors lycksalighet, äfven i det
borgerliga samhället. Bör man *för det onda, de verkat, vilja vara det
goda förutan ? Bor man önska, att hvarken kristendomen eller
reformationen gifvits? Nej; men man har full rätt att önska, det dessa
kunnat framtränga utan olyckor; att Önska, det regenterna och folken
varit klokare", (s. 372—5).
Härtill foga vi den af Järta prisade Tacitanska
skildringen af svenska folkets egenheter och lynne, med
hvilken skildring skriften slutar.
"Om i någon verldsdel funnes ett folk, for hvilket ett hårdt
luftstreck och fattigdomen gjort friheten nödig, men flera orsaker ofta
svår att ega och bibehålla; om detta folk inom sig behöfde all
frihetens varsamhet, trygghet och säkerhet, utom sig mot mäktiga
grannar all enväldets enkelhet, skyndsamhet, samdrägt och styrka; om det,
för att icfce sönderslita sig sjelft, behöfde en stark motvigt i en
endas hand; om med dessa behof samma folk likväl aldrig rätt förstått
dem; om man trott friheten kunna bestå utan personlig säkerhet, med
urtima domstolar och förtryckande grundsatser; om man der talt om
frihet i läger och om krigsaga på torgen; om man trott allt hulpet,
blott vissa medborgare förlorade; om lynnet hos detta folk företedde
de mest förunderliga motsatser, på en gång begär efter ära och hvila,
dristighet och modf&ldhet, tapperhet och vällust, allvarsamhet och
fåfänga, rättvisa och afund, högmod och färdighet att härma,
långsamhet och ostadigliet; om hos samma folk alla olägenheter kännas
snart och allmänt; om denna känsla föder missnöje, och missnöjet
längtan efter ändringar; om derföre ändringarne der varit tätare, äu
i något annat land, i sin natur merendels hastiga, obetänksamma,
störtande från en ytterlighet till en annan; om på jordklotet funnes
ett sådant folk, för hvad folk skulle en rätt upplysning vara mera
oundgänglig, och i hvad tid skulle den vara nödigare, än i en tid, d&
orediga och obestämda begrepp lätt igenom förföriska exempel kunde
kasta allmänheten i villor och sätta fäderneslandet i våda?"
Bland de svagaste punkter i denna skrift är den, som
samtiden betraktade som den kanske starkaste: uppfattnin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
