Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91 ROSENSTEINS SKRIFT OM UI’1’LYSNINUKN.
gen af historien. Det var ur moralens och lycksalighets*
ändamålets synpunkt man bedömde historiska tilldragelser
och personer, och denna synpunkt ansåg tidehvarfvet vara
den enda sanna. Ur den fann Rosenstein, att historien,
som den hittills skrifvits, varit en rik källa till villfarelser,
att t. ex. Cæsar varit en frihetens, fortryckare, Pericles
Athens förderfvare. "Dygd och upplysning, *e der de
begrepp, hvilka borde ligga till grund för en, rigtig
uppfattning af historien", heter det på ett jställe; och en lång
not, uti hvilken visas, att de medborgerliga dygderna hos
Romarne icke voro stora, slutar så: "Jag är viss, att vi
ingen rätt upplysning få, förr än historien skrifves och läses
annorlunda än nu sker". Naturligtvis sparar Rosenstein icke
på loford öfver tidehvarfvet, i jemförelse med hvilket alla
andra tyckas honom försänkta i mörker, med undantag dock af
reformationstiden, då åtminstone en solglimt frambröt. Väl
medgifver han, att i fråga om teoretiskt vetande mycket
återstår att utforska; men de sanningar, genom hvilka
slägtet® lycksalighet skulle kunna betryggas, anser han dock
vara i det närmaste uppdagade, om de än icke vunnit en
allmännare utbredning och. tillämpning.
"Ännu kanna vi icke framvisa något rätt upplyst tidehvarf.
Mörker och barbari hafva länge, och i flera återfall, öfverhölj t jorden.
Falska kunskaper, en klyftig och osann filosofi, orätta begrepp i
politiken hafva upptagit .mellanrummen. 1 Europa har det rätta ljuset
i vetenskaperna icke blifvit tändt för mycket mera än ett hundrade
ar sedan, genom Des Cartes, Newton och den, som af alla haft största
inbytande, Locke. Det är ännu senare, som undersökningarne blifvit
vända till de mest nödiga och nyttiga ämnen. Mycket synes ännu
vacklande och oafgjordt; mycket är kanske (!) oupptäckt; och i synnerhet
nödgas vi tillstå, att upplysningen är långt ifrån icke så allmän, som
den borde vara, att (le upplystas antal är ganska inskränkt", (s. 319).
Stilen är, som alltid hos Rosenstein, vårdad och enkel.
Men sjelfva den resonnerande metoden, som användes, upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
