Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
THORILD I TYSKLAND.
213
han sjelf midt i detta system lugn och säker, och
förklarar derur allt, som möter hans blick. Dä han yttrade, att
han var så viss p& att finna allt hvad han sökte, att han
"trotsade med sina vänner pä de största upptäckter inom
en gifven tid", så betydde detta i sjelfva verket intet
annat, än att han inpassade en sak i sitt tankesystem och
sedan förklarade hvad den i detta sammanhang betydde.
Endast då hans personliga intressen, hans fåfänga eller hans
högmod, råkade komma med i spelet, grumlades hans blick.
Detta var i synnerhet fallet vid hans utlåtande i estetiska
frigör, af hvilka de flesta förekomma i hans polemiska
skrifter. I dessa låter han nemligen allt för ofta stämningen
löpa af med besinningen.
Thorilds estetiska åsigter hafva af flera författare
blifvit till ett systematiskt helt sammanstälda 4). Men då Thorild
sjelf endast fragmentariskt och tillfälligtvis i sina skrifter
uttalat sig öfver estetiska frågor, så har det icke kunnat
andvikas, att nämnda sammanställningar, hvilkas förtjenster
vi visst icke vilja bestrida, tagit färg af sammanställarne,
hvilka af eget förråd hemtat kittet för hopfogningen, så att
dessemellan tankar blifvit tillagda Thorild, hvilka antagligen
varit för honom främmande 5), och att någongång hans egna
yttranden, ryckta ur deras sammanhang, fått en
obestridligen falsk tolkning6). Föröfrigt anträffar man på detta
4) C. J. Lenslröm: "Thorilds ästhetiska åsigter till ett helt
sammanstälda*. Upsala 1847. Atterbom, Sv. Siare och Skalder V. s. 332
—393. Nyblæus s. o. s. 257—266..
s) 8om exempel anföra vi påståendet, att Thorild skulle gjort
skilnad emellan en absolut och en relativ skönhet, i hvilken förra intet
äntligt element ingingo. Då Thorild icke erkände en ren andlighet,
måste ett ahsolnt, osinligt skönt för honom varit ett oting.
•) Vi åberopa som exempel hvad vi i detta arbetes första del s.
309 noten 8 sagt om missförståndet af Thorilds yttrande om rim och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
