- Project Runeberg -  Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död / Andra delen. Under Gustaf IV Adolfs minderårighet. 1792-1796 /
214

(1873-1890) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

214

THORILD I TYSKLAND. 214

som på andra områden motsägelser, hvilka försvåra
konstruktionsarbetet 7). Det är likväl med nöje vi till dessa
framställningar kunna hänvisa; ty sjelfva inskränka vi oss
till att anföra Thorilds egna ord rörande ett par
punkter, hvilka vi i det föregående icke haft tillfälle att beröra,
i öfrigt åberopande hvad vi under arbetets lopp beträffande
andra enskilda punkter yttrat. Äfven inom det estetiska
finna vi hos Thorild, såsom läsaren redan känner, många
geniala sanningar, många träffande anmärkningar vid sidan
af de vanliga bizarrerierna.

Djupsinnig och träffande är redan den bestämning, som
Thorild, i öfverensstämmelse med sin ontologiska princip,
angifver å det sköna, att det nemligen är Harmoni. I
"Passionerna" upprepas detta otaliga gånger och i olika
vändningar. Både af "Passionerna" och af striden med
Kellgren vill det synas, att Thorild antagit tvenne
hufvudfor-mer af skönhet; den ena, som han kallade den högsta
skönhet, det sublima, det hänryckande och gudomliga,
representerades för honom af Ossian, Shakspeare, Klopstock, och
af detta slag var hans egen poesi; den andra, lägre formen
kallade han det vackra, det förtjusande, det behagliga, och
denna fann han hos de franska och italienska skalderna
feamt bland svenskar främst hos Kellgren. Om skilnaden
emellan båda formerna yttrar han ingenting bestämdt. Det

meter, och sid. 506 not. 6 om hans påstådda höga uppskattning af
folksagan.

’) Beskow (s. o. s. 475—6) yttrar också om Atterboms framställning,
att Thorilds "lära här framstår sofrad från alla de motsägelser och
främmande tillsatser, som ej sällan hos Thorild upphäfva det sagda
och alltid verka störande. I allt fall är den i Atterboms redaktion
afhjelpta brist på "klarhet, bestämdhet och koncentrering" just hvad
man hos Thorild oftast anmärkt".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:33:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svvitterhh/2/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free