Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
THORILD I TYSKLAND.
215
heter i "Passionerna", att Ond är föreningen af kraft och
harmoni, och att han, såsom denna förening, lefver i snillen och
hjeltar, hvilka äro gudomens lågor. En Bådan låga är Ossian, en
sådan är Shakspeare, men om denne senare säges uttryckligen,
att han var "mindre harmonisk än kraftfull", liksom om
iransmännen och italienarne att de hade "mera harmoni, än kraft".
Fem år efter det Thorild skrifvit "Passionerna", eller 1786,
läste han Ehrensvärds konst-filosofi, och gjorde deröfver sina
anmärkningar. Han upptog då och erkände rigtigheten af
Ehrensvärds sats, att Gud är det högsta sköna, eller, som
Thorild yttrar, "det högsta idealet af skönt"; vidare
godkände han Ehrensvärds förklaring, att skönt är det
fullkomliga, och ’sökte bringa den i öfverensstämmelse med
sin egen bestämning af det sköna såsom harmoni. När ett
ting, sade han, har allt hvad det kati hafva i sin varelse, så är
det fullkomligt: der kan ingenting tadlas; skenet,
synlighe-ten af denna fullkomlighet, är skönhet; "hvar ting i sin
renaste varelse, i sin högsta magt är i sin absoluta skönhet" 8),
men "varelse kan icke tänkas utan genom alla delars
innersta och lefvande öfverensstämmelse" 9), d. ä. utan
harmoni. År 1792 i sin bok "Om efterhärmning" utför han
vidare dessa tankar, i ändamål att häfda originalitetens och
den konstnärliga individualitetens rätt. Det heter der, att
"hvar och en varelses högsta sanning finnes uti hvar och en
varelses finaste mått, hvawff kommer dess individuella skick,
lynne, tycke: så är ock detta mått just den enda eviga
skönhetens linea för alla varelser i naturen" (ofvan sid.
27—^28). På andra ställen finner man, att Thorild icke strängt
•) Thorild s. o. 11. s. 220-221.
’) Thorild s. o. IL s. 226.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
