Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
THORILD I TYSKLAND. 218
snillet som "den sinnets högsta liflighet, genom hvilken den
högsta erfarenhet kan vinnas på den kortaste tid" (s. o. II.
s. 183). Thorilds åsigt rörande förhållandet emellan snille
och smak finnes återgifven s. o. I. s. 585—587, och hans
uppfattning af stil s. o. I. s. 583—585.
Som kritiker och skald kämpade Thorild för hvad han
kallade "snillets frihet". Mot hvarje onödig inskränkning,
hvaije form eller regel, som i blott det konventionella hade
sin grund, protesterade han i naturens, i det fritt skapande
geniets namn. Denna protest är Thorilds storhet, och den
gifver honom hans betydelse för samtiden och den
svenska vitterheten. Men under kampens ifver drefs han in uti
en annan ytterlighet, motsatt den han ville bekämpa. Han
yrkade med rätta, att skalden skulle tala naturens, hjertats,
känslans okonstlade språk; men detta yrkande förde honom
slutligen derhän, att han förkastade allt bildspråk, all metafor,
såsom stridande mot det naturliga3); ja, i sin nitälskan för
det naturliga gick han så långt, att han till slut fann all
poetisk form vara ett tvång. Poesien bestod för honom
blott i höga tankar och starka känslor, och om dessa blott
med kraft och liflighet framstäldes, vore allt sådant som meter
och rim icke blptt likgiltigt, utan öfverflödigt och nästan
hinderligt4). Thorild yrkade vidare på den individuella
egendomlighetens rätt, på originalitet; att vara sig sjelf var
det högsta för hvar och en, och endast ur sitt individuella
skick hade enhvar att inom den vittra produktionen hemta
sina lagar; men från denna fordran fortgick Thorild till
underskattande af den tukt och uppfostran, som äfven snillet
*) Så i Archimetrien. Se Atterbom V. s. 310.
*) Sv. Witterh. Häfd. I. s. 682.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
