Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANZÉN.
878
stolpe redigerade "Journal for svensk litteratur" (1799), att
"melodien, såsom melodi betraktad, har sitt värde, men
såsom melodi till nya Edén är den i oreda och poetisk flärd
nästan under skaldestycket". Deraf föranleddes Franzén
att i St. Posten (1800 n:r 73) införa en omarbetning,
beledsagad af en not, hvari han yttrar:
"Det poem, som under detta namn står i Stockholms-Posten för år
1795, hade icke väl hunnit komma i dagsljuset, innan författaren sjelf
såg deri endast ett missfoster, alstradt i ett ögonblick af en poetisk
yrsel. Öfver det missödet, att icke kunna återkalla till min spiseld
detta jemte flera andra förflugna små arbeten, har jag tröstat mig med
det hopp, att, sedan de dött sin naturliga död, de icke vidare skulle
uppstå, för att förfölja sin olycklige fader. Men detta hopp har
bedragit mig .... Jag anmärker endast, att detta olyckliga poem, utan
min ringaste vetskap och emot all min förmodan, blifvit i hela sin
ursprungliga förvirring allmänheten ånyo påtrugadt. Endast smärtan
deröfver har kunnat segra öfver min egen vämjelse för detta
missfödsel, och förmå mig att försöka en omarbetning af de orediga bilder,
som sväfvat för min sjuka inbillning, då jag sammansatte detta
arbete" •).
Obestridligen har Franzén varit allt för sträng i detta
sitt omdöme öfver dikten. Ty hvad den i sin första form
eger, men som i ombildningen något saknas, är en viss
värme och drömlik hänförelse, som mången gång rycker
läsaren med, äfven der han icke begriper. Redan fyra år der-
•) Då det möjligen torde intressera läsaren att se huru Franzén
ombildat den af oss ofvan påpekade andra strofen (här
begynnelse-stTofen) anföra vi den:
"Hvilken ö, der vassen väger
I en okänd böljas bugt;
Der åt vårens rosenläger
Kickar höstens gyldne frukt;
Der en evig skymning höljer
Dagen ntan nedergång;
Dit ej stormen dig förföljer,
Flykting! — når din svanesång".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
