Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. O. OXENSTJERNA OCH SKÖRDARNE!. 446
ceremonierna", säger Palmblad om Oxenstjerna, "sväfvade
hans tankar bort bland sånggudinnornas lekar; sina
mini-steriella noter älskade han att skrifva på vers, eller
åtminstone lät han gerna sina depecher åtföljas af ett epigram
eller ett skaldebref". Får man tro Fersen, skulle
Oxenstjerna i längden funnit odrägligt att vara en blott nolla i
sitt embete, hvarföre han redan i slutet af 1787 anhållit om
sitt entledigande6); men konungen ville behålla honom och
först 1789 erhöll han sitt afsked. Han stannade dock
fortfarande qvar vid hofvet, utnämnd till öfverste marskalk hos
drottningen. Vid hofvets fester var han sin konungs
omistliga biträde, förskönande dem genom sin uppfinningsrikedom
och sin skaldegåfva. En blick på innehållsförteckningen i
hans "Arbeten" visar huru träget han vid sådana tillfallen
anlitades. Han qvarstod vid hofvet till 1801, hvilket år han
nedlade sin befattning som riksmarskalk.
Tidigt röjde sig skaldeanlagen, och redan som 19-årig
yngling blef Oxenstjerna medlem af vitterhetssällskapet
TJI-tile Dulci; han hade nemligen, på uppmaning af Bergklint,
skrifvit och till sällskapet inlemnat dikten "Natten", hvarpå
följde hans inväljande. År 1770 d. 24 Jan. höll han der
ett tal på vers, hvilket väckte uppmärksamhet. Sedan
lemnade han flitiga bidrag till de 1770 och 1772 utkommande
delarne af detta sällskaps poetiska samlingsarbete,
*Wit-terhets Nöjen"; der läste man de första offentliggjorda
delarne af *Dagens stunder" 6). I "Samlaren" införde han ett
■) Fersen, "Historiska Skrift er" VI s. 162, säger, att Oxenstjerna
’utstod ständiga och uppenbara förödmjukelser, emedan han ej
underrättades om (de) konungens affärer, som tillhörde hans departement, utan
genom de allmänna tidningarne*.
•) I 2 Delen (1770) skref han: Askan; Natten; Öfver ett yrväder
pà en vårdag; Landtnqjet; Till Daphnis; Tankar öfver ensligfteten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
