- Project Runeberg -  Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död / Andra delen. Under Gustaf IV Adolfs minderårighet. 1792-1796 /
447

(1873-1890) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

J. O. OXENSTJERNA OCH SKÖRDARNE!.

447

skaldebref på franska 1773, med anledning af morbrodrens
val till ledamot af Vitterhets akademien.

Efter sin hemkomst från Wien utgaf han 1777 sitt Ode
öfver Gustaf Adolfs dåd. År 1784 trycktes i "Sv.
Parnassen" hans berömda ode Hoppet, 1796 utkommo
Skördarne och 1799 uti "Läsning i blandade ämnen" sagan
"Visa". År 1805—1808 utkommo de tre första delarne af
hans samlade "Arbeten", fjerde delen utkom 1815 samt femte
delen, efter hans död, 1826.

Oxenstjerna var en äkta skaldenatur; poesien var hans
modersm&l och han rörde sig lättare och mera otvunget i
banden än i obunden stil; bref och små biljetter skref han
derföre ofta i rimmad form. Men denna lätthet förde ofta
till ovårdsamhet i versens behandling, och samma hand, som
framtrollat de mest veka och ljuft melodiskt klingande vers,
låter oss dessemellan höra så skorrande och disharmoniska
toner, att man f&fängt hos någon af våra ryktbara skalder
skall kunna uppleta motstycken. Dock träffas dessa
missljud mera sällan i hans större utarbetade dikter; deremot
så mycket oftare i hans strövers, skaldebref och
dedikationer; och om de emellanåt härröra af en, halft familjär, halft
förnäm maklighet, så torde lika ofta för dem ligga till grund
misstaget att vilja på svenskan öfverföra dessa
tonvigtsför-bytningar, som för ett språk såsom franskan, med dess
sväfvande prosodiska betoning, kunna vara både nödiga och
prydliga, men som i vårt poetiska språk blifva prosodiska
fel och ingenting annat7). Oxenstjernas bildning var före-

nt en stad; Öfver en ung herdinna8 död; Vid en väns resa; De fem
sinnen. I 3 delen (1772) Tal på kronprinsens födelsedag; Morgonen; Vid
Adils död; öfver en stark och långsam sommarhetta; Afsked till en vän.

7) Atterbom har (s. o. s. 630—3) förträffligt utredt orsaken till
detta forhållande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:33:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svvitterhh/2/0467.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free