Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅTERBLICK,
589
trängde i språket, hafva också kommit dit mera på
samtalsspråkets, än på skriftspråkets väg. Men om man
aktnings-värdt bemödade sig, att hålla språket rent från främmande
ord, så var man i fråga om satsbyggnad och ordställningar
mindre varsam. Här satt det onda djupare. Man läste
ständigt fransyska, dessemellan talade man fransyska, och
författarne af de högre stånden, såsom konungen sjelf och
Oxenstjerna, tänkte på fransyska; det var då icke underligt,
om de äfven omedvetet gåfvo åt sitt språk vändningar och
satsbyggnader, lånade från universalspråket. Då konungen
till Svenska akademien inlemnat sin täflingsskrift öfver
Tor-stensson, förvånades man öfver den mångenstädes underliga
språkbehandlingen, till dess Rosenstein slutligen upptäckte,
att språket blef "fullt korrekt, om det öfversattes på
fransyska" 4). Hos Kellgren och Leopold kunna sådana
vändningar lätt nog vara afsigtlig», i ändamål att på denna väg
tillegna svenskan något af fransyskans behag och elegans.
Man indelar gemenligen tidehvarfvets skalder i
akademiska och originella skalder, liksom om tidssmaken icke satt
sin bestämda pregel äfven på de senare. En sådan
indelning kan dessutom lätt ingifva den föreställning, att den
förra gruppen stått i samma förhållande till den senare som
en herskande regel till sina undantag; då deremot sanna
förhållandet är, att ingen samtida tänkte på att uppdraga en
sådan skilnad, att båda gruppernas skalder erkändes och
uppmuntrades lika af konung och allmänhet, samt att alla
tillsammans först gifva den rätta, i glittrande färger
spelande, bilden af tidehvarfvets, hvarann korsande rigtningar
och sträfvanden. Gustaf och hans samtida ville och bemö-
4) Geijer, Samlade Skrifter I. 8. s. 478.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
