- Project Runeberg -  Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död / Andra delen. Under Gustaf IV Adolfs minderårighet. 1792-1796 /
591

(1873-1890) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÅTERBLICK,

591

historien, och Voltaire ansågs hafva infört en vågad nyhet,
då han i "Zaire" framstälde fransyska, i andra stycken
chi-nesiska, afrikanska och amerikanska hjeltar samt i "Alzire"
en tilldragelse nr den yngre historien. Hos oss hade man
redan vid dramats korta blomstring under frihetstiden
behandlat fosterländska ämnen (Wrangels "Torilla", Hesselii
"Erik den helige", Celsii "Ingeborg", Branders "Aslög",
"Habor och Signild", Dalins "Brynhilda"). Gustaf III
foredrog af grundsats svenska ämnen, behandlade sjelf "Gustaf
Wasa", "Gustaf Adolf och Ebba Brahe", "Siri Brahe",
"Helmfelt", "Gustaf Adolfs ädelmod" samt förelade sådana ämnen
äfven för sina skalder. Gyllenborg skref "Birger Jarl" och
"Sune Jarl", Kellgren "Christina" m. fl. af honom
versifierade stycken, Lidner "Erik XIV", Leopold "Odin",
Adlerbeth "Ingjald Illråda". Men äfven den stränga regien om
de tre dramatiska enheterna tog konungen icke så noga.
Yi hafva sett ett bevis derpå i "Gustaf Adolf och Ebba
Brahe" (I s. 401); blandningen af hoflif och svenskt
folklif i detta drama stred äfven mot den franska smaken.
Franzén berättar, att i Paris förvistes konungens dramer
till förstad8teatrarne, och den enda, som uppfördes på
The-atre Frangats, "Siri Brahe", föll, emedan den för mycket
afvek från den fransyska konveniensen •).

Oftast äro dessa afvikelser gjorda för att bereda det
nationella mera utrymme, och, enligt konungens åsigt, var
det ett af konstens ädlaste mål att förhärliga fosterlandets
ärofulla minnen, hvarföre också Svenska akademien fick sig
som en af sina dyrbaraste pligter anbefaldt att vårda svenska
folkets minnesskatter.

•) Sv. Akad. Handl. XV. s. 236—7.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:33:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svvitterhh/2/0613.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free