Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
592
Återblick.
Vill man rättvist bedöma arten af den nationella rigtning,
som obestridligen röjer sig i den Gustavianska tidens
skaldekonst, s& må man besinna, att tiden icke hade eller kände
hafva det begrepp om nationel konst, som blef en frakt af
folkrörelserna under och efter Napoleonska krigen; utan att
den tvertom hade en afgjord kosmopolitisk karakter och
drömde snarare om en allmän mensklig förbrödring, än om
en utbildning af de särskilda nationaliteterna. En vitterhet,
som under en 6ådan tid vill arbeta sig fram till erkännande,
måste derföre nödvändigt i första rummet sträfva att tillegna
sig "den allmänna smaken, gemensam för alla odlade folk";
och det var följaktligen sjelfklart, att vitterhetsidkare skulle
företrädesvis inlåta sig på försök att täfla med de allmänt
erkända mönstren, odla de allmännast brukliga poetiska
formerna och i sina arbeten framställa och utveckla de ideer,
i hvilkas upptäckande tiden satte sin stolthet. Men sökte
man derjemte att bibehålla en viss sjelfständighet och icke
för det allmänna uppoffra det egna, så var det närmast
liggande medlet, att till behandling upptaga fosterländska
ämnen, för att skaffa dessa burskap inom tidens poetiska
stoffkrets. Ju längre nedifrån dessa ämnen hemtades, ju större
nationel egendomlighet egde de; och ett af skälen,
hvarföre Bellman och Fru Lenngren äro de mest nationella
skalder under denna tid, ligger väl sannolikt deri, att de
hemtat sina ämnen ur folklifvet och medelklassen.
Histori-ska ämnen hafva i sig en mera allmän kärakter, och de förde
under denna tid så mycket lättare in på det gängse
behandlingssättet, som upplysningsperioden hvarken besatt eller
synnerligen högt värderade kännedomen om de olika
tidernas seder och bruk, tänke- och åskådningssätt. Namn ur
den nordiska mytologien och fornåldren äro icke i denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
