Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Anlete ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i a. häraf ob hanc rem; quod quum ita
sit -; det är ingen a. att befara non est,
quod timeas; det är all a., saknas ej a. att
befara magnae sunt causae timendi; det
är all a. att förmoda vix potest dubitari;
det finnes ingen a. till misstanke non habet
locum suspicio, nulla est suspicio; gifwa
a. till ngt (i rent objektiv men.): causam
esse rei (haec belli causa fuit; haec belli
causae ferebantur woro de föregifna a-na);
ofta med ensamma verb: gifwa a. till
förhoppning, misstanke, fruktan spem afferre
(C. de Am. § 68), movere, suspicionem
movere; gifwa ngn a. till tadel o. s. w.
ansam dare, praebere sermonum (prat,
sladder), ad reprehendendum; timorem
injicere alicui, locum dare reprehensioni l.
reprehensoribus; söka a. till ngt materiem
(belli) quaerere (L.); ansam quaerere;
causas (quas interponat, quibus utatur)
conquirere, anquirere; få l. taga sig a.
causam rei nancisci, habere (Cato sic
abiit e vita, ut causam moriendi se
nactum esse gauderet, C. Tusc. I. § 74; -
ne ipse se diligens hanc causam habeat
ad injuriam, de Off. III. § 31); causa (re,
ansa) uti: häraf tog han sig a. att bestraffa
ynglingen hac re admonitus, motus, hoc
usus aditu (anknytningspunkt) puerum
objurgavit; af detta fel tog han sig a. att
fordra köpets återgående hujus vitii causa
interposita emptionem redhiberi postulavit
(jfr C. de Off. III. § 41); - jag begagnar
mig af den a., dagen l. tillfället erbjuder (till
att uttrycka min tacksamhet) hujus temporis
occasione, opportunitate usus -.
Anlete (jfr Ansigte): os; facies.
Anletsdrag se Ansigtsdrag.
Anlita (= söka ngns hjelp; bruka, taga i
anspråk): confugere ad alqm; petere,
quaerere, requirere, invocare auxilium
alicujus l. ab aliquo; a. läkare a medico
mecinam petere, medicum adire; a. en
rättslärd jureconsultum consulere, opera j-ti
uti; a. läkemedel remedium petere;
remedio, medicinā uti; jag behöfwer ej a.
läkemedel non egeo medicinā; statens
tillgångar hade blifwit för starkt (hårdt) a-de opes
civitatis exhaustae, consumptae erant;
(= sätta på prof temptare).
Anlopp: incursus, impetus (öfwerhufwud
ett, genom sin owanlighet, starkare synonym
till anfall; se detta).
Anlupen: inductus, squalidus,
infuscatus (jfr Anlöpa).
Anlägga (eg. lägga wid l. på ngt): 1. a. eld
(mordbrand): ignem (tecto, dat.)
subjicere, supponere; ignem, incendium facere
(struere). — 2. a. en drägt: vestem (t. ex.
muliebrem) sumere, induere; a. sorgdrägt
l. sorg vestem mutare. — 3. a. (lägga)
försåt mot ngn: insidias ponere, collocare,
facere, parare struere, tendere alicui;
insidiari alicui (jfr 5. b). — 4. a. (oftare
lägga) en måttstock på en sak = ad normam
dirigere, regulā metiri alqd; låt oss icke
på wåra sträfwanden a. en främmande
måttstock nostra studia nostrae naturae, non
alienā regulā metiamur; det kommer an
på hwilken måttstock man anlägger refert,
qua norma l. regula utare. — 5. a. en
plan l. ngt efter en plan: a. en plan
consilium rei, rei gerendae inire (capere); a.
stora planer magna moliri, mente agitare;
a. plan till ett arbete operis rationem
instituere; a. planer att göra ngt: instituere,
meditari, in animo habere facere alqd.
— b. ett arbete i allm. (planlägga): opus
instituere; (rationem operis, formam
operis) describere, designare; machinari;
arbetet är anlagdt efter en storartad plan l.
måttstock forma l. descriptio operis magna,
ampla est (jfr C. de Or. I. § 160). — c.
a. en wäg, byggnad o. d.: condere urbem,
collegium; ducere (murum, viam); viam,
castra, oppidum munire; urbem ponere,
statuere (poet.); constituere, instituere
(urbem, castellum, portum, templum,
officinam, bibliothecam); aedificium struere,
exstruere, fabricari.
Anläggare: conditor (urbis; qui urbem
condidit, C.); auctor (templi, L.);
architectus (operum, C.).
Anläggning: 1. a. af eld
(mordbrandsanläggning): ignis subjectus. — 2. a. af en
plan l. arbete, en byggnad o. d.: ratio;
forma; institutio, descriptio, designatio;
dispositio (orationis, rationis, operis,
aedificii); munitio (viae, castrorum);
aedificatio (pontis); från Roms a. ab Urbe
condita. — 3. mera konkret = opus; (hortus,
aedificium); en storartad a. magnum opus;
(operis magnitudo, amplitudo). — 4.
särskildt: listig, försåtlig a. (fabrica Pt., Ter.);
dolus, insidiae; artificium (fiffig a.),
consilium astutum, subdolum (listig, lömsk a.).
Anlända se Ankomma.
Anlöpa: 1. navis appellit, appellitur ad
locum (Ostiam). — 2. anlöpas =
öfwerdragas med färg, imma o. d.: (rubigine,
aerugine) induci, superinduci, infici,
infuscari; aeruginem trahere; squalere
aliqua re.
Anmana: admonere, adhortari, monere,
hortari alqm ut faciat alqd; a. att betala
en skuld alqd flagitare alqm l. ab aliquo,
petere ab aliquo.
Anmaning (-ingsbref): admonitio,
adhortatio; flagitatio, petitio; skicka ett
anmaningsbref till ngn epistolā missā admonere
alqm; få ett a. epistolā admoneri, flagitari.
Anmarsch: adventus, accessus (äfwen i
fiendtlig men.); wara i a. accedere, venire
(infestum, infestis signis), appropinquare.
Anmoda: petere, rogare ab aliquo alqd,
ut faciat alqd; mandare alicui alqd;
jubere (bjuda) alqm facere alqd (t. ex.
considere att sitta ned).
Anmodan: rogatio, petitio; på ngns a.
petente, jubente aliquo; han rättade sig
efter, efterkom deras a. petentibus veniam
dedit, cessit eorum voluntati.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
