Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Anmäla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Anmäla = inför wederbörande (inför
myndighet, husets herre, allmänheten)
tillkännagifwa: 1. en sak: a. i allm. hwad s. är l.
hwad en annan gjort l. sagt: deferre (ad
magistratum, ad imperatorem alqd, alqd
esse; haec indices - angifwarne -
detulerunt, rei confessi sunt, C.); referre (ad
senatum alqd); indicare = angifwa; edere
(testem, socium - såsom - alqm); nuntiare
(de adventu alicujus); renuntiare (hæc
domum r-nt - rapportera - legati; acta
ad senatum); a. ngns helsning nuntiare,
dicere alicui salutem ab aliquo; alicujus
verbis salutare alqm. — b. a. ngt, som
subjektet sjelf gör l. gjort l. will göra
(uppgifwa): edere (quid gesserit); significare
(se velle, cupere, sin önskan); profiteri
(nomen suum p. l. ensamt profiteri apud
consulem = a. sig ss. sökande; apud
praetorem pr., quam artem exerceat, se
paratum esse, se grammaticam docere o. d.);
denuntiare (erbjuda sig l. hota att göra
ngt). — 2. a. en person, sig l. annan: a. till
det bästa apud alqm valde, studiose,
diligentissime commendare alqm; a. ngn wid
en ansökan suffragari alicui; a. ngn
besökande (domino) nuntiare alqm (venisse
salutandi causa); a. sig till ett embete
profiteri nomen (se 1 b); petere munus; a. sig
för att deltaga i ett företag nomen dare
negotio (Crustumerium n. d. = a. sig att
ss. kolonister afgå till Cr., L.); a. ngn =
angifwa ss. brottslig indicare alqm alicui,
deferre nomen alicujus ad magistratus de
(för) parricidio l. parricidii.
Anmälan (jfr de olika betydelserna af
verbet anmäla): delatio, indicium (=
angifwelse); nuntiatio, renuntiatio
(tillkännagifwande, helsning, rapport); salutatio (a. af
ngns helsning); significatio, denuntiatio (a.
af ngns wilja, önskan, beredwillighet);
professio (= uppgift för myndighet öfwer
förmögenhet, yrke; ansökan o. s. w.);
commendatio (= anbefallande); göra a. = anmäla;
göra l. inlemna skriftlig a. scripto nomen
alicujus deferre, (suum) dare, profiteri.
Anmärka: 1. = lägga märke till, iakttaga:
observare, animadvertere; notare. — 2.
= sätta märke wid ngt i en skrift: notare,
annotare. — 3. = yttra en anmärkning l.
iakttagelse (= göra en reflexion):
animadvertere, censere, dicere, respondere,
monere; - praeclare Ennius (förträffligt a-r
E.): quem metuunt, odere; commode,
quicunque dixit, gratiam et qui retulerit
habere et qui habeat retulisse (C. de Off.
II. § 69). — 4. a. ngt, a. på ngt: notare,
animadvertere alqd och in alqd, (rationem
alicujus rei postulare), reprehendere,
vituperare, castigare.
Anmärkare: 1. (se Anmärka 1):
observator, notator. — 2. (se Anmärka 4):
notator, reprehensor.
Anmärkning: 1. i allm. gjord, skrifwen,
uttalad iakttagelse (l. omdöme) om ngt:
observatio, animadversio, notatio; göra en
anm. = Anmärka 3; ej kunna tillbakahålla
en a. non possum retinere, quod sentio.
— 2. a. till en författare: annotatio,
annotatiuncula (explicatio, commentatio,
commentarius); enarratio. — 3. = klandrande
a.: nota, notatio, notio (censoris);
reprehensio.
Anmärkningswärd: notabilis;
animadversione dignus; memorabilis.
Annaler: annales. -nalist: annalium
scriptor; qui annales scribit l. scripsit.
Annalkande, part. (till nalkas, anwändt
om tid): adventans, appropinquans,
imminens, impendens. -kande, subst.:
appropinquatio.
Annamma (af det tyska annehmen, endast
i kyrkospråket och i wissa hwardagsuttryck
anwändt ord): capere; accipere (preces
alicujus).
Annan, plur. andre, andra (jfr Andre):
1. i allm. (utmärkande olikhet): alius; a. än
(utan negation) alius atque l. quam; icke a.
(hwilken a.?) än non alius nisi (utom, mer än),
præter quam (ingen a. än = den samme
som); - jag kan ej annat än medgifwa facere
non possum, quin concedam; - annan mans
(tillhörighet) alienus; - särskilda uttryck: en
- en annan alius - alius; hic - ille: aliud
est dissimulare, aliud tacere; gång efter
annan saepius, identidem; en och annan
unus et alter, unus alterve; en eller annan
aliquis (ubi quidque esset, semper aliquo
modo odorabantur, C.); hwar annan se Hwar;
helt a. plane, longe alius; en a. gång alio
tempore; i annat fall aliter (se Fall); det
skall bli annat af, se Blifwa. — 2. = en till
af samma slag: en a. Cicero alter Cicero.
— 3. = nästan; den med hwilken subjektet
för tillfället har att göra: alter (nulla pars
vitae vacare officio potest, sive tecum
agas alqd sive contrahas cum altero, C.).
Annandag: secundus dies festi.
-dagsbröllop: repotia.
Annars: 1. = på annan tid, wid annat
tillfälle: alias, alio tempore, aliis
temporibus (numquam alias militibus carior
fuit, L.); om ort tillsammans med ett
ortsadverb: mångenstädes a. multis aliis locis.
— 2. = i annat hänseende, för öfrigt:
alioquin; en a. lärd och klok man homo alioqui
doctus et prudens; i synnerhet i hypotetiska
uttryck: si modo [nos quidquid attulimus
(ad literas latinas adjumenti), si modo
aliquid attulimus, a philosophis adjuti
(sumus), C.]; si quidem (C. de Off. I. §
72). — 3. = i annat fall, (på annat sätt):
aliter, alio modo; (aliter neque civitas
regi neque declarari animi magnitudo
potest, C.); (quod nisi fit; nisi ita est);
tig, a. är du dödsens moriere, si miseris
vocem. — 4. = ytterligare, mera: praeterea;
önskar du a. ngt estne praeterea, quod
desideres?
Annorledes, Annorlunda: aliter, alio
modo, alia ratione, secus; a. än se Annan; nu
ser det annorlunda ut, nu låter det a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
