Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Bedragerska ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
circumscriptor (prejare); (till sinnelaget) veterator
(gammal skälm); homo fraudulentus, ad
fallendum aptus, instructus; totus ex
fraude factus; planus (landstrykare); nebulo
(windböjtel). -dragerska: mulier
fraudulenta, fraude et malis artibus instructa.
Bedrift: 1. i god men. om minneswärda
handlingar: praeclarum, pulcrum, rectum
facinus; res (gesta), wanl. i plur.: Cæsars,
romerska folkets b-r res gestae Caesaris,
res l. res gestae populi Romani; acta
alicujus (poet.). — 2. i ond men.: facinus
(sceleris, audaciae); flagitium (skamlig,
wanärande b.); det blir hans lön för hans b.
haec illi flagitii merces dabitur; hac poena
flagitium l. commissum luet.
Bedrifwa: 1. = begå: admittere,
committere, perpetrare (scelus; alqd nefarie).
— 2. = sköta, främja en sak (försigtigt,
listigt, ihärdigt): gerere rem, negotium
bene, male, prudenter, callide; agere
(aliquid) negligenter, de insidiis; tractare
rem caute; han bedref det så, att han blef
wald till konsul assecutus est, ut consul
crearetur. -drifwande: genom ngns b.
impulsu alicujus, per alqm.
Bedrägeri: fallacia, fraus, dolus;
artificium (knep, hokuspokus, skälmstycke); b. i
handel och wandel vendendi emendique fraus;
öfwa b. mot ngn fallaciam intendere,
fraudem facere, dolum struere l. nectere in
alqm; göra sig skyldig till b. fraude se
astringere, obstringere; sinnenas b-r sensuum
ludibria.
Bedräglig: i allm.: fallax (swekfull; spes,
homo, glacies); falsus (falsk);
fraudulentus, fraudis plenus (som söker att winna
medelst swek; arglistig); dolosus (ränkfull);
vanus (opålitlig: spes, res, ingenium);
perfidus (trolös); om personer ad fallendum
paratus, instructus; b. konkurs fraudulenta
bonorum cessio; creditorum fraudatio.
-ligt: fallaciter, fraudulente; dolose;
perfide; mala fide.
Bedröflig: 1. eg. som är egnad att wäcka
bedröfwelse eller (om utseende) som uttrycker
bedröfwelse: tristis (i båda betydelserna: t-e
spectaculum, t. vultus); acerbus (bitter,
smärtsam; funus, casus); miserabilis,
miserandus, deplorandus (beklaglig); b-a
utsigter för framtiden mala, aspera spes (mala
res, spes multo asperior, Sa.; omnia
metum portendunt); luctuosus (full af sorg
l. anledningar till sorg); gravis (casus). —
2. = usel, dålig i allmänhet: malus,
deterrimus. -lighet: tristitia; acerbitas.
Bedröfwa: contristare, tristem facere
alqm; angere alqm; tristitia afficere alqm;
t-am, luctum, aegritudinem, maerorem
afferre alicui; det b-r mig, att - dolet,
acerbum mihi est, quod -; aegre fero;
bedröfwa sig (wanligare: wara bedröfwad) öfwer ngt
angi alqa re; se afflictare, cruciari alqa
re. -dröfwad: tristis, maestus, lugens,
anxius; aeger animo; wara b. öfwer ngt
angi, cruciari re; dolere rem, re;
maerere, lugere (mortem alicujus); dolorem
capere ex re; se b. ut tristi vultu, tristem
esse; vultu praeferre tristitiam; antaga l.
gifwa sig ett b-dt utseende vultum in
maestitiam, tristitiam componere. -dröfwelse:
aegritudo; dolor; angor; molestia
(wedermöda); maeror, luctus (ss. tillfällig känsla);
maestitia, tristitia (mera såsom waraktig
sinnesbeskaffenhet); till min stora b. cum
magno meo dolore; wår b., som timlig är,
föder af sig en öfwer måttan stor härlighet
ex brevi hujus vitae aegritudine
(maestitia, molestiis) summa nascitur felicitas
(gloria).
Bedyra: obtestari, testari, confirmare;
sancte, religiose affirmare.
Bedåra se Dåra.
Bedöfwad se Döfwa.
Bedöma: 1. = döma om ngt, bedöma så
l. så: judicare de aliquo, de re, mera
sällan rem [non recte (benignius, asperius)
judicas de Catone; inique (wrångt), aspere
(hårdt), acriter (skarpt, hwasst), aeque
(opartiskt); amicitiae corroboratis et aetatibus
et moribus judicandae sunt]; judicium
facere de re; existimare de re, sällan rem;
huru det lyckats mig, må andra b. quantum
profecerim, aliorum sit judicium, (vestrae
est existimationis). — 2. b. ngt efter ngt:
judicare (alqd pondere - halten -, non
numero); spectare (philosophum ex singulis
vocibus; ex se alterum - andra efter sig);
metiri (magnos viros virtute, non
fortuna); pendere (vos rem suo, non
nominis pondere penditote); ponderare
(consilia eventis - afsigterna efter utgången);
pensare (ex factis amicos, L.); existimare
(ex sua mollitia, non ex ipsa virtute de
virtutis robore); referre alqd ad alqd (=
taga ngt till måttstock l. grund för omdömet
- alienos mores ad suos referre - andra
efter sig); (fingere ex suis moribus alienos
= föreställa sig, tänka sig andra i enlighet
med sig sjelf). -mande: judicium (j-o
alicujus relinquere alqd; ad alqm deferre
alqd); existimatio (ofta om literär kritik).
-mare: existimator (aequus, iniquus);
judex (Albi nostrorum sermonum candide
judex, Hor. Ep. I. 4. 1).
Beediga: jurejurando firmare, affirmare,
sancire; se Beswärja.
Befalla: 1. intr. befalla någonstädes l.
öfwer ngn = wara herre, råda: imperare
alicui, alicubi; praeesse (civitati,
exercitui); dominum esse, dominari, regnare;
här b. jag hic ego regno, hic in meo regno
sum; penes alqm est imperium, jus
imperandi, potestas; ingen har att b. öfwer
mig nullius imperio subjectus sum, nulli
domino addictus sum, mei juris sum. —
2. b. ngn att göra ngt: jubere alqm facere
alqd, alqd fieri; imperare alicui, ut
faciat; dicere alicui, scribere alicui, ut
faciat; praecipere, praescribere (föreskrifwa,
”instruera”) alicui alqd; edicere, indicere,
pronuntiare (= påbjuda, pålysa, blott om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
