Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Befallande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allmänna, af myndigheter utfärdade
befallningar); jag låter ej b. mig tuis (servis)
impera; nulli in me jus est imperandi;
quid ego vobis paream?; ni eger att b.
tuum est imperare; impera quid vis!; har
ni ngt att b. numquid, ecquid praeterea
est, quod optes? (jfr 3). — 3. b. fram, in
ngt l. ngn: poscere, arcessere, depromere
alqd; alqm vocare, evocare; jubere
arcessi; jubere procedere, intrare o. s. w.;
hwad befalls? quid vis? quid optas? — 4.
= anförtro, anbefalla, wanl. blott i Guds
händer l. skydd: commendare, mandare,
tradere, committere (se Deo, tutelae Dei).
Befallande: (synon. myndig): imperiosus
l. med genitiv af particip. imperans, t. ex.
b. min, åtbörd, ord: vultus, gestus, verba
imperiosa l. imperantis (-ium).
Befallning: jussum (populi; deorum
immortalium); imperium (wanl. imperatoris
l. ducis; i-o parere, i-um negligere);
praeceptum, praescriptum (mera = råd l.
instruktion); edictum (embetsmans påbud);
mandatum (uppdrag); på ngns b. jussu
alicujus, jubente aliquo; gifwa b. jubere,
imperare o. s. w. se Befalla; få l. hafwa b.
juberi l. jussum esse facere alqd; skicka b.,
medföra b., att - literas mittere, deferre
(l. nuntiare verbis alicujus), ut -;
werkställa ngns b. jussa, imperata facere,
(imperia) exsequi.
Befallningshafwande: praefectus regis
l. regius (in provincia). -man: (fogde):
procurator (regius).
Befara, v. tr. 1.: timere, metuere (ne
att; ut att icke; jfr Frukta).
Befara, v. tr. 4.: b. en wäg viā
proficisci, ire; (viam conficere); b. ett land
terram peragrare, obire, percurrere; ett haf
mare pernavigare, lustrare; mari
navigare. - Ordet är föga brukligt utom i part.
perf.: Befaren: 1. i passiv men.: en mycket,
allmänt b. wäg via celebris, frequentata,
trita; en aldrig b. wäg via nullius pede,
(sŏlo) trita; deserta. — 2. i aktiv men.,
wanl. blott om sjömän = berest; sällan =
bewandrad (i ngt), se dessa ord.
Befatta sig (med): a. med ngt: attingere
(poesin; doctrinam, C. de Or. II. 1; dicendi
artem); tractare alqd; versari,
occupatum esse in re; han har icke det ringaste b-t
sig med filosofi philosophiam ne primoribus
quidem labris attigit, ne gustavit quidem,
philosophia ne imbutus quidem est; (han
har aldrig b-t sig med wältalighet, med
militära ting forum, castra non vidit); icke
b. sig med någonting nihil agere. — b. med
ngn = hafwa att skaffa med ngn: rem,
rationem habere cum aliquo; jag will ej b.
mig med dig nil mihi tecum!
Befattning: 1. sysselsättning med ngt: a.
i allm. i uttrycken: taga b. med ngt ad rem
gerendam accedere; negotium suscipere,
aggredi; rem attingere; hafwa b. med ngt
rem gerere, administrare, curare; curam
rei agere l. gerere; in re versari,
occupari; jag will dermed ingen b. hafwa illius
rei nullam partem attingere volo; illa re
implicari nolo. — b. = offentlig syssla:
munus, officium; en quæstors b. quaestura;
b. såsom sekreterare (scriba) scriptus; hafwa
en b. munere fungi; tillträda, nedlägga en
b. munus adire, ponere; det tillhör ej min
b. illud non est mei muneris, mei
negotii. — 2. befattning, beröring med en
person: hafwa b. med rem, rationem,
commercium habere cum aliquo; jag will ej
hafwa ngn b. med honom nihil mihi cum
illo commune esse volo; nihil mihi cum
illo sit!
Befinna: 1. b. ngn sådan l. sådan, att ngt
förhåller sig så l. så: invenire, reperire,
cognoscere alqm (fidelem, gratum,
memorem); saken är befunnen nyttig res utilis
reperta est, res probata est; i impersonel
konstruktion äfwen: comperiri, apparere
med ack. och inf.: det befanns, att han ej war
hemma compertum est, eum domi non esse;
det befanns, att han war oskyldig
compertum est, apparuit illum innocentem esse,
culpa carere. — 2. befinnas (wanl. blott i
part. perf. och deraf härledda tempora) med
en förseelse: deprehendi, convinci in
scelere, sceleris.
Befinna sig: 1. = wistas på ett ställe:
esse, versari (in urbe; ruri). — 2. b. sig
i ett tillstånd, uttryckt med predikatsnomen
l. med adverb, i latinet i allm. att återgifwa
med esse och ett adjektivt l. adverbialt
uttryck: b. sig ensam solum esse; b. sig i fara,
i willfarelse in periculo, in errore versari
l. esse; b. sig wäl (till helsan) valere; bene
se habet aliquis; bene, melius est (fit,
factum est) alicui ngn b-r sig (börjar b. sig)
wäl, bättre; b. sig illa, i ett dåligt tillstånd
minus valere, aegrotare; i allmännare men.:
male, minus bene se habere; han b-r sig
sämre deterius se habet; ingravescit vis
morbi; b. sig wäl af ngt juvari (cibo
juvari, refectum esse); han befann sig illa af
l. efter maten, resan o. s. w. post cibum,
ambulationem male ei factum est; cibo,
itinere vires ejus affectae, consumptae
erant; jag har b-t mig wäl af ditt råd
consilium tuum mihi salutare, salubre fuit;
wi befunno oss wäl under hans styrelse illo
imperante salvi eramus, secunda
utebamur fortuna, bene vivebatur, florebat res
publica; samhället b-r sig i ett lyckligt, uselt,
uttömdt tillstånd floret civitas; afflicta,
affecta est res publica; exhaustae sunt opes
rei publicae; han b-r sig i ett aftynande
tillstånd contabescunt, valde affectae sunt
vires illius; huru b-r du dig? quid agis?;
quomodo vivis?; ut vales?; b. sig i nöd,
brist premi, laborare miseriā, inopiā.
Befinnande: 1. = helsotillstånd: valetudo;
fråga efter ngns b. quomodo valeat, se
habeat aliquis, -. — 2. = pröfning, godtfinnande:
arbitrium.
Befintlig: = som finnes l. fanns
någorstädes, t. ex. alla der b-a trupper omnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
