Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Bestämma sig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mihi eam rem suscipiendam putem, Cs.
de b. G. I. 45; 33; cogere, allicere med
twång (pock), lock b.; slutligen b. pervincere,
vincere alqm ut faciat; låta b. sig af ngt
moveri, duci (alqa re, t. ex. auctoritate
alicujus; visis quibusdam et quidem
maxime nocturnis movebantur, ut mortuos
vivere crederent); det b-de mitt wal l.
beslut hac re motus elegi illum, constitui
o. s. w.; b-s af ngns exempel exemplum
alicujus sequi, moveri exemplo.
Bestämma sig: consilium capere; för ngt
= besluta l. wälja ngt: statuere alqd;
optare, deligere, eligere alqd l. alqm; i
fråga om twå: malle alqd l. alqm; b. sig för
att göra ngt statuere, constituere,
decernere facere alqd; malle facere alqd; han
hade swårt för att b. sig vix poterat
statuere, haerebat incertus, quam (utram)
partem sequeretur.
Bestämmande, adj. (part. till bestämma
VII. VIII): blifwa b. för l. b. inwerka på
ngt l. ngn: momentum l. vim habere ad
rem; detta blef b. för hans hela lif l.
framtid haec res ad omnem ejus vitam (vitae
statum) magnam vim habuit (ad ejus
vitam et fortunam commutandam plurimum
valuit); en b. omständighet momentum, res
nonnullius momenti. -mande, n.: a. =
utsättande, fastställande: destinatio (L.); - för
öfrigt med verb: dagens b. öfwerlät han åt
oss nobis concessit l. reliquit, ut diem
constitueremus, diceremus. — b. =
föreskrift, förfogande öfwer ngt: arbitrium;
(dicio, obrukl. i nomin.); jussum (populi),
decretum (senatus, magistratus). — c. =
wal; af arfwinge: institutio heredis; af
namn: delectus nominis. — d. b. af ett
begrepps omfång (oftare bestämning):
definitio.
Bestämmelse: 1. = lagbud, stadgande, punkt
i en lag: formula legis, juris; jus, jura
(gentilitatis, tutelae = lagens b-r om
slägtskap, förmynderskap o. s. w., C. de Or. I. §
174). — 2. = det, hwartill ngn l. ngt är
bestämdt genom sin natur, ändamålet med dess
tillwaro: a. en menniskas: condicio; lex
vivendi l. vitae; [hög är menniskans b.
praeclara condicione homo est a Deo
generatus (C. de Legg. I. § 22), ad majora,
altiora, magnificentiora quaedam nati
sumus (de Fin. V. § 25. I. § 23. II. § 113;
wår b. här på jorden är att tjena Gud och
hwarandra ea lege nati sumus, ut Deo
(tanquam imperatori, in nobis dominanti,
C. Tusc. I. § 74) pareamus et humanae
societati servire (hominibus consulere)
debeamus, C. de Off. III. § 51; wår b. är
ewig salighet in felicitatem nascimur
sempiternam (jfr C. Tusc. I. 5)]; sors (ea
nobis fato sors data est, C.; sors nascendi,
Sen.); in hoc nati, sati sumus, Sen.;
munus (a Deo nobis assignatum - wår
kallelse, Somn. Scip. 5); äfwen kan b. uttryckas
med id quod nobis est a natura tributum
(ut efficiamus, sequamur); han har fyllt sin
b. id praestitit, assecutus est, quod erat
ei a natura tributum; eo, quo debuit,
pervenit; munere vitae perfunctus est;
completa sunt officia vitae (C.); jfr
Supplementarlexikon af Törneros. — b. en saks
b.: finis (domūs f. est usus); usus (bruka
en sak efter hennes b. ad usum accommodare,
transferre). -melseort: locus, quo quis
intendit, contendit; nå sin b. eo, quo
intendit, pervenire; (locum capere, sjöterm).
Bestämning: 1. mera sällan =
Bestämmelse 1 (lagens b-gar). — 2. (motswarande
Bestämma V. och wanligen VI.); definitio
(begreppsbestämning), descriptio, finitio
(begreppsb.); designatio (quaestio infinitae
rei sine designatione hominum et
temporum, C.). — 3. i filos. stil = kännemärke:
nota; adjunctum, conjunctum; relatum;
quo quid refertur. -ningsgrund: causa
(qua quis impellitur ad alqd), ratio; se
Bewekelsegrund.
Beständig: (Bestå 1): 1. = ständig,
oupphörlig: perpetuus, continuus; sempiternus;
assiduus; för b-t in perpetuum. — 2. =
stadig (till karakteren): stabilis, firmus (blott
med bestämning, b. i wänskap, kärlek o. dyl.).
-dighet: 1. perpetuitas; aeternitas. — 2.
= stadighet, fasthet i ett förhållande:
firmitas, stabilitas, constantia. -digt:
perpetuo; semper; in perpetuum.
Bestänka: spargere, aspergere,
conspergere, respergere alqm alqa re.
Bestört: stupidus, obstupefactus,
perturbatus; vehementer commotus;
attonitus (döfwad); confusus; trepidus; blifwa b.
obstupescere, perturbari; confundi animo;
tumultuari; göra b. obstupefacere,
perturbare, confundere; consternare. -störtning:
stupor; conturbatio; mentis perturbatio;
trepidatio, consternatio; injicere alicui
consternationem; en allmän b. uppstod
omnium animos cepit, incessit conturbatio.
Besudla: spurcare (i fysisk mening); (i
fysisk och moralisk mening) inquinare,
contaminare, maculare (se inquinare o. s. w.
l. inquinatus vitiis, sceleribus); polluere
(contactu alqd).
Besuten (af besitta; äfwen skrifwet
Besutten): locuples; assiduus. -tenhet:
fortunae bene constitutae; facultates.
Beswara: 1. med ord (l. åtbörd):
respondere ad verba alicujus; b. ngns fråga ad
rogatum l. interroganti respondere; b. ett
bref rescribere literis, remittere
epistolas; reddere literas, epistolas alicui; b.
en beskyllning l. inwändning crimini,
argumento occurrere, obviam ire; crimen
refellere, refutare (occupare = på förhand
upptaga och b.); b. en helsning salutem
reddere; b. med ja (en förfrågan) affirmare (id
quod interrogatur); absolut: ait (t. ex.
Diogenes ait, Antipater negat, D. beswarar
frågan med ja, A. med nej); (en bön,
uppmaning) annuere, veniam dare petenti;
annuere hortanti; b. med nej negare
(absolut, se ofwanför); renuere (interroganti,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
